Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Eva Fryxell: Kvinnliga författaretyper för den naturalistiska riktningen på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
Kvinnliga författaretyper
för den nettttra.listiska riktningen incm litteraturen pct 1880-tctkt.
ANNA CHARLOTTA LEFFLER, D:ssa di Cajanello: Son/a Kovalevsky. Hvad jag upplefvat med
henne och hvad hon berättat mig om sig själf. - Stockh. I 892, Alb. B’onnier.
ELLEN KEY: Anne Charlotte Lej.fler, Duchessa di Cajanello. Några biografiska meddelanden.
- Stockh. 18931 Alb. Bonnier.
Inom mindre än ett- år hafva två biografier öfver framstående kvinnor
utkommit, hvilka äga intresse ej blott genom de tecknade föremålens öfverlägsna
egenskaper och stora inflytande på deras samtid, utan ock genom den rika be-
gåfningen hos de författarinnor, som sknfvit biografierna och därmed på ett
indirekt sätt gjfvit läsaren en aning om sin egen inre tankevärld. De egentliga
biografierna äro två, men sedda från denna synpunkt blifva de tre. I Sonja
I(ovalevskys biografi får man ej blott en lefnadsteckning öfver denna utmärkta
kvinna, utan ock en inb1ic~ i A. Ch. Lefjlers personlighet, i hennes sätt att
tänka och känna; och i skildringen af denna sistnämndas lif erhåller läsaren ej
så få drag af tecknarinnans, fröken Ellen Keys åsikter och världsuppfattning.
Som kulturbilder af senaste årtiondets tänkesätt och stämning inom vida
kretsar af hög intelligens och bildning komma dessa biografier af eller öfver
tre utmärkta kvinnor att blifva af väsentligt värde. De stodo i nära vän-
skapsförhållande, och naturalismens grundåskådning, den agnostiska världsupp-
fattningen, genomträngde deras känslo- och tankevärld och återspeglas i de-
ras framställningssätt. H varje idealistisk eller religiös världsförklaring syntes
dem som bevis på en trång andlig horisont. Så t. ex. yttrar fröken Key om
A. Ch. Leffler: »hon fann sig nu kommen därhän att kunna umbär<:1, hvarje
slags mysticism och blef alltmer tilltalad af evolutionismen som världsförklaring
och altruismen, motvägd genom den berättigade egoismen, som lefnadsregel».
Oaktadt all ursprunglig skiljaktighet råder dock en förvånansvärd öfver-
ensstämmelse mellan dessa tre kvinnor. De tyckas fullständigt behärskas af
sitt partis ideer och äga en mottaglighet, en impressionabilitet, som, hvad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
