Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Eva Fryxell: Kvinnliga författaretyper för den naturalistiska riktningen på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNLIGA FÖRFATTARETYPER. 373
\
det sociala och religiösa intresset. Vore novellen >>I krig med samhället ,> också
icke så talangfullt skrifven, som den är, skulle den dock tilldragit sig allmän
uppmärksaf1:1het genom skildringen af konflikter på båda dessa områden.
Äfven som psykologiska studier äga dessa biografier ett värde. De skildra
oförbehållsamt utvecklingen hos tvenne högt begåfvade personligheter, af hvilka
den ena, Sonja Kovalevsky, otvifvelaktigt var ett snille. Biograferna dela så
fullständigt de tecknade föremålens åsikter, att de utan tvekan omtala drag och
uttryck, som en lefnadstecknare af annan skola möjligen af pietet skulle förbi-
gått. Man har förebrått A. Ch. Lef:fler att hafva tecknat fru Kovalevskys bild
alltför mörk. Möjligen har hon, som fröken Key säger, stundom missförstått
henne och dessutom ej kunnat tillräckligt uppfatta hennes vetenskapliga storhet.
Men ett närmare studium af biografien gifver läsaren det intryck, att bilden
är i det stora hela trogen och sant återgifven, och att drag af snillekult, af
njutnings-, äre- och nöjeslystnad m. m. dyl. verkligen funnits hos den framstå-
ende kvinnan, men att de hvarken af henne själf eller af hennes biograf betrak-
tats som nedsättande för hennes personlighet. I Ryssland har biografien också
rönt stort bifall.
Åt fru Kovalevskys snille som vetenskapsidkare och prosadiktare har gif-
vits fullt erkännande. A. Ch. Lefflers talang är också oomtvistad, ehuru hen-
nes begåfning äfven som belletrist är Sonja Kovalevskys underlägsen. Båda
såväl som den tredje väninnan utgöra exempel på framstående kvinnlig intelli-
gens, men ock på hög grad af kvinnlig impressionabilitet. Många af Skandi-
naviens bildade, för allmänna frågor intresserade kvinnor hafva till lycka för
våra hem och vårt familjelif visat mer själfständighet. Mot missriktningarna vid
emancipations-ideernas tillämpning men för allt berättigadt i de nya sträfvandena
hafva inom de tre länderna flere bland dem uppträdt med nit, men ock med
besinning. Framtiden skall gifva erkännande åt dessa begåfvade och behjär-
tade kvinnor, som under reformarbetet ådagalagt nog skarpsinne och opartisk-
het att inse dess faror och nog mod att varna för dem.
E~ct Fryxell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
