Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12–13
- Eva Fryxell: Kvinnliga författaretyper för den naturalistiska riktningen på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(. ~
,-
’
t·
l .
t
I.
~·
r
37 2 KVINNLIGA FÖRFATTARETYPER.
:Man har svårt att fatta, hur bildade och intelligenta kvinnor kunna förbise
konsekvenserna af dessa halfutta1ade läror.
Tvetydigheter rörande detta ämne äro icke tillåtna. H varje yttrande, som
kan tydas så, att i förbindelsen mellan man och kvinna friheten äger större
rättskraf än troheten, sinnenas kärlek större än hjärtats, hvarje sådant yttrande
vanhelgar den mänskliga individens ursprung och banar väg för den fria kär-
leken. Osedligheten är dubbelt farlig i länder med gammal civilisation, ty upp-
lossande af äktenskapsbandet är ett bland kulturens ålderdomstecken. Kyskt
familjelif utgör grundvalen för folkens bestånd.
Förunderligt motsägande drag i nutidens andliga fysiognomi ! Ma1thus-
teorier blandade med erotiska dityramber!
* *
*
Fröken Key yttrar på något ställe: »ett par år senare skulle A. Ch. Leff-
ler nämnas sida om sida med Strindberg som vår vittra vårbrytnings första
tecken, och, näst Strindberg, dess främsta diktarpersonlighet». Så ter sig förhål-
landet från en naturalistisk författares synpunkt. Många andra se däremot hos
dessa skriftställare ej vårtecken, utan drag af höststämning, af förebud till stun-
dande förgängelse. Äfven den har sin plats i världens stora andliga hushåll-
ning. Förgängelsen· föregår förnyelsen. En jämförelse mellan de båda förfat-
tarne ligger nära till hands. :Men A. Ch. Leffler var Strindberg lika öfverläg-
sen i jämvikt, som han henne öfverlägsen i snille.
Dock torde båda författarnes stora framgång ej endast berott på deras talang
som skriftställare, utan också på andra förhållanden. >>Röda rummet» t. ex.
skulle helt visst ej rönt så stor efterfrågan, oaktadt bokens genialitet, om den
ej varit full af personliga anspelningar och hänsyftningar och väckt publikens
nyfikenhet att höra, hvad som sades om den eller den kände författaren eller
offentlige mannen. Detsamma torde ock gälla »Nya riket». De af Strindbergs
skrifter, som mer egentligt tillhöra skönlitteraturen, såsom »Gillets hemlighet»
och >>Herr Bengts hustru», hvilka utkomma ungefär samtidigt med de förra,
hafva ej vunnit så stor uppmärksamhet.
Samma dragningskraft besitta också flera af A. Ch. Lefflers arbeten, främst
skizzerna »Ur lifvet». Med rätt eller orätt har publiken fått den föreställnin-
gen, att flera af dessa berättelser innehålla teckningar af personer och förhål-
landen, kända inom vida kretsar, och bakom det litterära intresset har hos
många läsare gömt sig något af vanligt begär efter skvaller och skandal. Dess-
utom hafva båda författarnes skrifter berört brännande frågor, sådana som den
religiösa och äktenskapsfrågan, och härigenom tilltalat såväl det litterära som
–- ,. – –––.. _, _.,,.,._.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0382.html
