Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - L. H. Åberg: Moderna utopier och framtidstankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA UTOPIER OCH FRAMTIDSTANKAR. 375
Alla de nu nämnda formerna af diktning, ej ens den historiska romanen
fullständigt undantagen, kämpa emellertid, trots det intresse, de onekligen kunna
erbjuda, med stora, som oss synes till god del oöfvervinneliga svårigheter. Den
förlåt, man klappar på, öppnar sig icke. Det är det oss bekanta mänskliga
lifvet v1 återfinna, blott förändradt i några vissa, abstrakta afseenden, hvilkas
betydelse fantasien eJ mäktar genomföra. Det hela förlorar därför mer eller
mindre karakteren af en konkret bild, ty det råämne, hvaraf det är gjordt,
passar ej rätt väl för den nya form, fantasien skapat. Det förefaller ofta, som
om diktaren glömt, hvar han befinner sig. ’Olägenheterna blifva naturligtvis
störst, då det ej ens är inom den öfverhufvud jordiska sferen, som man rör sig.
Märkbart ~öja de sig ock hos Dante. Men äfven om man ej gör detta, kvarstå
de såsom större, ju mer man, framåt eller tillbaka, aflägsnar sig från vår tid.
Den historiska romanen intager otvifvelaktigt den fördelaktigaste ställ-
ningen - den har historien och dess källor att hålla sig till. Men att det är
svårt att fullt objektivt sätta sig in i förgångna, särskildt aflägsna tiders kon-
kreta lif, torde vara erkändt. Nian kan så lätt både öfver- och underskatta
skillnaden från nutidens, genom att företrädesvis fästa sig vid ytan, det för oss
lättast tillgängliga och därifrån sluta till allt för små eller allför stora afvikel-
ser på djupet.
.. Men svårare blir det onekligen, när det gäJler att blicka ut i framtiden,
till hvilken man endast kan sluta från nutiden, till en del med ledning af det
förflutna. Någorlunda går det dock för sig, så länge man ännu håller sig till
tider, som stå vår egen så pass nära, att de efter all mänsklig beräkning komma
att stå under nutidens direkta jnflytande. Man kan då väl misstaga sig i sina
profetior, men de behöfva icke därför få karakteren af onatur. Men går man
längre, så att ett samband med nutiden endast i mycket indirekt form kan
tänkas, då sviker kompassen fullständigt. Icke blott att skildringen efter all
sannolikhet blir i hög grad osann, den kan omöjligen undgå, att därjämte
blifva onaturlig.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
