Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - L. H. Åberg: Moderna utopier och framtidstankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA UTOPIER OCH FRAMTIDSTANKAR.
vis kort tid. Sedermera, till en del redan från början, vinner han befordran inom
de olika graderna allt efter visad skicklighet och nit, hvilken befordran dock
aldrig medför ekonomiska fördelar - dessa äro lika för alla – endast medbor-
gerligt anseende och angenämare sysselsättning. Den dagliga arbetstiden be-
stämmes af vådan, obehaget och vikten af den sysselsättning, man efter fri
böjelse· valt.
Vid 45 års ålder, således ännu 1 sm mannaålders fulla kraft, »aftackas
han med ära», för att tillbringa sina återstående dagar, så som honom bäst
synes, till medmänniskors gagn, egen själsodling e1ler på annat sätt, hvarför-
utom själfva den egentliga styrelsen af samhället anförtros åt dessa de olika
fackens s. k. »hedersledamöter».
Några detaljerade bestämmelser om denna styrelse och om »härens» or-
ganisation kunna vi förbigå, enär de mindre äro uttryck för själfva principerna,
för författarens grundåsikt, än förslag till lösning af en del detaljfrågor.
Trenne anmärkningar framstälJa sig naturligen emot en dylik samhälls-
organisation, _
hvilka alla äro af B. upptagna och vidlyftigt afl~andlade.
Den första är denna: skall ett samhälle, inrättadt efter dessa pnnc1per
kunna ej blott tillförsäkra alla sina medborgare lifvets nödtorft, utan äfven åt-
njutandet af en lyx, mångdubbelt större än den, som nu kommer ens flertalet
tillgodo, hvilken fråga tydligen innebär – huru skall det då vinna den
därtill erforderliga nationalrikedomen? B. söker i en längre framställning visa
att grunden till, att nationalrikedomen ej är mångdubbelt större än nu, är att
söka i det närvarande produktionssystemets brister, alla mer eller mindre be-
roende därpå, att produktionen ej är i det hela organiserad, ej står under
genomförd, planmässigt ordnad ledning. Mycken arbetskraft ligger obegagnad
(arbetsbrist, »rika och fattiga drönare>> m. m.) eller användes i onödan för
improduktiva ändamål eller förvändt, så tillvida, att storproduktion ej är genom-
förd, utan samma arbete, som kunde förrättas af en eller några få, förrättas af
tusende, och hvad som kunde ske på ett ställe, sker på tusende (t. ex. enskildt
kök, eldstäder m. m.), hvilket naturligtvis är en oerhörd misshushållning med
både arbete och brukningsmateriel. Ännu större betydelse hafva dock de än
mer direkta följderna af produktionsarbetets brist på planmässig ledning, näm-
ligen i korthet disproportion mellan produktion och efterfrågan på de sär-
skilda produktionsfälten, öfverproduktion på några, underpro.duktion på andra.
Detta framträder under form af misslyckade företag, privatkonkurrens, kriser
m. m., hvilket allt är en oerhörd misshushållning med både brukningsmaterial
och arbete. Särskildt uppehåller sig författaren vid krisernas orsaker och verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
