Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - L. H. Åberg: Moderna utopier och framtidstankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA UTOPIER OCH FRAMTIDSTANKAR. 377
arbetspliktigas arbete, en uppfattning, i hvilken B. bestämdt skiljer sig från den
socialistiska riktning, som har en af sina främsta representanter i Bebel. Som
skäl anför B., att det först är som medlemmar af ett mänskligt samhälle som vi
människor kunna lefva ett egentligen mänskligt lif, och att de medel till att föra
ett sådant lif, samhället skänker oss, äro frukter af föregående generationers
arbete, hvilket lämnats oss i arf, men hvilket arf tillkommer ej blott de jäm-
förelsevis bättre utrustrade, utan äfven de i andligt eller kroppsligt afseende
sämre utrustade; ja, de rent af vanlottade; att utesluta dessa från åtnjutande af
samma fördelar som äfven det största snille och blott tillerkänna dem ett låt vara
rikligt existensminimum, vore följaktligen omoraliskt. Arbetsplikten fullgör män-
niskan däremot som samhällets medlem och tjänare, och vill hon undandraga
sig den, d. v. s. gör hon mindre än hon bevisligen kan och förmår och sam-
hället i enlighet härmed kräfver, så drabbas hon af samhällets straff.
Invänder man, att ett sådant samhällsskick skulle uppmuntra till lättja
eller åtminstone försumlighet, så låter B. sitt språkrör, dr Leete, invända att
det i hvarje samhälle finnes andra sporrar till energi i arbetet än vinnings-
lystnaden, hvilken snarare förrycker och försämrar andan, i hvilket arbetet ut-
föres. Äfven då denna pekuniära vinning är arbetets närmaste mål, ligger
i många fall något annat under än själfva begäret efter sensuell njutning. Äre-
lystnaden framhålles särskildt som ett motiv, hvilket äfven i det socialistiska
samhällsskick, han tänkt sig som mänsklighetens framtidsmål, skulle för mindre
ädla naturer då liksom nu utgöra en mäktig sporre. För ädlare blefve de då så-
som nu pliktkänsla, viljan att redbart göra sitt verk på jorden.
För hvarje medborgare skulle följaktligen enligt B. årligen utfärdas ett
kreditbref å hans andel i årets produktion, hvilken andel för alla skulle vara
lika stor. Å detta hade han att lyfta de arbetsprodukter, han önskade. Till-
gången af sådana blefve sålunda för hvarje medborgare lika, så för män som
för kvinnor, för friska som för vanföra, för snillen liksom för andligt vanlottadeo
All skillnad i lefnadsvillkor skulle därmed försvinna. Offentlig undervisning
skulle kostnadsfritt och obligatoriskt gifvas enhvar, tills han uppnått tjuguett
års ålder. Därefter inträder han i »arbetshären». Först måste han i tre års
tid tjänstgöra såsom »grofarbetare », d. v. s. förrätta sådant arbete, för hvilket
ingen speciell yrkesskicklighet erfordras, och denna skyldighet åligger hvarje med-
borgare, utan undantag. Därefter väljer han sitt lefnadsyrke, hvartill han nu,
genom uppfostran och första arbetsårens erfarenhet bör vara mogen. Han kan
träffa sitt val så godt som uteslutande efter sina anlag, hvilka man under den
föregående tiden har gjort allt för att utröna. Under de första åren är valet
dock ej alldeles oåterkalleligt. Väl förberedd tar specialutbildningen jämförelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
