Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Edmondo de Amicis: Den sociala frågan. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 DEN SOCIALA FRÅGAN.
- -~ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - – - -
egentlig menmg kallar de arbetande. På alla handelns och industriens områ-
den tryckas de små förmögenheterna ned i striden mot de stora. Där finnes
ett helt folk af fastighetegare, som tigga. Det råder en konkurrens bland hun-
drade stackare, om en enda liten syssla, som knappt räcker till att uppehålla
lifvet med. Det gifves tusentals begåfvade och flitige unge män, som ända
till sitt trettionde år icke äro i stånd att förtjäna så mycket som en arbets-
karl; v1 se gamla invalider, som göra den arbetskraftiga ungdomen fältet stri-
digt, kvinnor, som uttränga män från arbetsmarknaden och män, som kon-
kurrera med gossar. Det är en sådan trängsel af skeppsbrutna omkring en
enda bjälke, att om någon vare sig af bristande förmåga eller med våld tvingas
att lämna sin position, skall allt hopp för honom att finna en ny vara ute och
han sjunker ned i elände.
Den låga ställning, som på grund af dålig uppfostran och falsk stolte
het är anvisad handtverkaren, hvilkens arbete hedras in abstracto, men för-
aktas i hans person, måste, i förening med de eländiga lönerna, hafva till
följd, att alla känna afsky för att »sjunka ned» tiH de lägre klassernas nivå,
och de, som redan äro där, trakta efter att komma ut ur kretsen.
Häraf följer, att man också på intelligensens område får öfverproduktion,
att det alstras ett öfverflöd af bildad ungdom, hvaraf kulturen har lika så Eten
nytta, som en utsvulten man i öknen af guld; en intellektuell reservarme, som,
liksom arbetarens, bjuder ut sitt arbete till underpris, antager hvilken lefnads-
ställning som helst, utan att ens på detta sätt kunna finna sin utkomst.
Och strömmen tilltager dagligen, och öfversvämningen är allaredan så
långt kommen, att t. o. m. i det land, hvars politiska och militära öfverläg-
senhet är en följd af dess höga kultur, regeringen ser sig nödsakad att vägra
sin sanktion åt nya skolor, alldenstund de som finnas, mer än tillräckligt till-
fredsställa samhällets kraf.
Kommen därjämte ihåg, att äfven för kvinnan alla vägar snart skola stå
öppna, något som utvecklingen nödvändigtvis för med sig, antagen vidare att
den allmänna önskan om de stående härarnes nedbringande till sin halfva
numerär går i fullbordan, att tusentals andra unge män till följd af uppfostran
och fördomar draga sig för det mekaniska arbetet - och vi skola blifva vittne
till ett borgerligt proletariat, som, ehuru mindre talrikt, likväl skall blifva så
mycket mäktigare och verksammare, än den stora massan, i samma mån som
det är mera bildadt.
Ja - ett dylikt proletariat finnes redan, och det är fäst vid de högre
klasserna med ett så ·svagt band af traditioner och intressen, att det i mer än
ett land blifvit en af socialismens mest verksamma krafter, en arme af otill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>