Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Edmondo de Amicis: Den sociala frågan. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
DEN SOCIALA FRÅGAN. 393
hjärta äro öppna för alla stora ideer, nu, då I kunnen känna sanningen af,
hvad en mycket lärd nationalekonom en gång yttrat: att förmågan att förstå
den sociala vetenskapen, kommer mera från hjärtat än från hufvudet - nu,
då lifska111pens hårda lott och erfarenheten af det mänskliga eländet ännu icke
afklippt högsinthetens och medlidandets känslotråd. Millioner af edra bröder,
hvilka ödet nekar den ära och tröst, studierna skänka, och för hvilka vägen
till välstånd blifver afspärrad, ha förtroende till den studerande ungdomens
arbete; de hoppas, att I åtminstone fördomsfritt viljen undersöka deras villkor;
- och därtill vill jag också uppmana Eder, äfven om I vid mogen eftertanke
skullen komma till en motsatt åtikt mot vår, ty vi föredraga bildaqe motstån-
dare, som tända vår ifver medan de bekämpa oss, framför likgiltiga, hvilka
genom sm vägran att strida, undanstjäla vår makt och förlama entusiasmen i
våra hjärtan.
Tagen därför itu med frågan nu, ty i en framtid kunnen I ändock icke
undgå henne, på hvilken plats i lifvet I än mån blifva ställda. Den sociala
frågan skall smyga sig inpå Eder i eder studerkammare, under utöfvandet af
eder verksamhet, vid edra barns uppfostran, under uppfyllandet af hvilken som
helst af edra medborgerliga plikter; hon korsar hvarje steg i lifvet och influe-
rar på alla andliga strömningar. Ty alla andra frågor, som röra den euro-
peiska politiken, alla parlamentariska strider och de stora patriotiska festerna,
ja, t. o. m. de internationella krigen äro endast historiska episoder, hvilka blott
en alltför kort tid undanskymma frågan för våra blickar. Så snart de äro
förbi, visar hon sig ånyo vid horisonten, jättestor, orörlig, evig som Cheops-
pyramiden, då Saharavinden stillnar af och ·sandhvirflarne åter lägga sig till ro.
Jag behöfver väl icke heller varna Er för dem, hvilka råda Eder till
att hålla Eder på afstånd från den sociala frågan af det skäl, att hon endast
tillhör en klass, eller vissa bestämda klasser och icke Eder, ty jag är förvissad
om, att I blifven icke så mycket sårade öfver detta arguments krassa egoism
som fast mera rörde till medlidande med tanklösheten hos de människor, hvilka
icke uppskatta betydelsen af de samhällsmedlemmar, som äro de viktigaste
genom sitt antal, de nödvändigaste genom sitt arbete, de största genom sina
ansträngningar; de medlemmar, utan hvilka samhället är utan grundval, fäder-
neslandet utan försvar, världen utan kläder, hus, verktyg och bröd.
Men detta argument är också falskt alltigenom. Den sociala frågan om-
fattar redan alla klasser, ty t. o. m. medelklassen känner, om ock mindre in-
tensivt och smärtsamt, de missförhållanden, öfver hvilka de lägre klasserna
klaga. Det finnes redan en stor del inom bourgeoisin, för hvilken existens-
spörsmålet framställer sig icke mindre hotande än för de klasser, som man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
