Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - C. H. Hallendorff: Behöfves en revision af riksdagsordningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHÖFVES EN REVISION AF RTKSDAGSORDNINGEN?
formella bestämmelser, och för närvarande kräfva dessa kanske mer än de
brännande maktspörsmålen - om rösträtt och städernas representanttal en
snar lösning.
Eller betviflar någon, att de rent formella föreskrifterna om valen till
andra kammaren tarfva revision? De dagliga företeelserna gifva egendomliga
vittnesbörd om sådant behof. När ett vals utgång hängt endast på ett par
röster, betraktas detta numera knappast såsom slutligt resultat. Litet hvar
spörjer sig, kan det ej öfverklagas? och ej sällan uttrycka det slagna partiets
tidningar förmodan härom. Bland några hundra röstande uppletas lätt ett par
med omtvistad rösträtt, tilläfventyrs ingifver någon valförrättare oriktigt proto-
koll; då följa röstkasseringar och nytt val eller ock förklaras genast en annan
vald. Ifall icke pluraliteten varit betydlig, är det nästan ett underverk, att
den egentligen utsedde lyckas undgå alla snaror, gropar och stötestenar som
valbestämmelserna lägga eller rättare fördraga. Ej ens den skenbarligen mest
säkre triumfator är tryggad för att snafva öfver obetydljga, ej anade hinder.
För att ej tala om det beryktade höstvalet i Stockholm r 88 7, kan erinras om
valtragedin i Vestra Göinge till majriksdagen samma år. Och hur man äflas
att uppleta svaga punkter, har nyligen visat sig i valkretsen Tunge-Sotenäs-
Sörbygden, där visserligen ingen tvekan rådt om den valdes person, men
man likväl sökt leda i bevis, att han bort föra annat namn. Ett studium af
vår officiella valstatistiks kortfattade notiser i detta stycke riktar exempelsam-
lingen betydligt; för öfrigt hänvisas till det arbete, hvars titel anförts öfver
denna uppsats.
Redan den anförda sinnesstämningen, detta letande efter valfel vittnar eJ
godt för den lag, som tillåter, ja gifvit fart åt dylika tankar. Däremot är det
naturligt, att de olika partierna skola nyttja den handräckning som gifves dem
att i det längsta fortsätta sin täflan; detta kan icke så mycket klandras, fast
ej heller gillas. Men förhållandet är lika beklagligt därför; statistiken lämnar
också häröfver mycket betecknande siffror. Vid 1872 års allmänna val, med
hvilka de officiella uppgifterna begynna, förekomma ända till 36 patalade_val-
resultat. Denna siffra, som hittills är den högsta, har möjligen berott på den
större ovanan vid riksdagsordningens första tillämpning 1
). Också sjunker den
under 1870-talets mera lugna förhållanden för att vid nyvalen 1881 springa upp
till 29. Vid de ordinarie valen 1887 är den 28, 1890 något lägre, nämligen 25.
Valkrång]ens talrikhet synes sålunda sammanhänga med partistridernas större
1) Denna förmodan vinner i styrka, om man erinrar sig, att de valdes antal oupp-
hörligen ökats. Då blir siffran för 1872 proportionsvis , bra mycket högre än de se-
nare årens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
