Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - S. A. Fries: Betydelsen af kyrkomötets beslut den 30 Sept. 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 BETYDELSEN AF KYRKOMÖTETS BESLUT 1893 ANG. SVENSKA KYRKANS LÄRA.
»radikala» tidningar försummat att utpricka kyrkomötets beslut som uttryck för
den mest reaktionära handling.
IV[en utom det, att den mångomordade frågan angående en förefintlig
motsägelse . mellan regeringsform och kyrkolag i afseende på bestämmandet af
svenska kyrkans lära är minst sagdt ytterst orntvistelig, då sådana stora juri-
diska auktoriteter som hrr Sjöcrona och Hammarskjöld stå mot hvarandra, så
vinnes ingalunda den åsyftade formella öfverensstämmelsen genom att antaga
kyrkolagsutskottets förs1ag, enär, såsom en talare anmärkte, »Guds ord» ej
nämnes i regeringsformen, men väl i förslaget till kyrkolag. Och svarar man
härpå, att i regeringsformen »Guds ord» är inbegripet under »den rena evan-
geJiska ]äran», så kan man fråga sig, hvarför då kyrkolagsutskottet särskildt
nämnt »Guds ord» bredvid » den rena evangeliska läran». Säger man åter,
att »Guds ord>> får tänkas till i regeringsformen, då kan man också tänka till
hela återstoden af Konkordieboken ! Någon formell öfverensstämrnelse vinnes
ej genom antagande af kyrkolagsutskottets och Kongl. maj:ts förslag. Och för-
ändringen är ur denna synpunkt komplett onödig, då en yngre lag (1809) ej
upphäfver en äldre (r6S6) med mindre än att båda strida mot hvarandra, så-
som hr Sjöcrona med rätta anmärkte mot hr Hammarskjölcl. Ty att det ej är
stridande mot en grundlag, att speciallagen innehåller bestämmelser i detalj
utöfver grundlagen, .behöfver väl knappa~t påpekas. Och då konungen enligt
regeringsformen och sin konungaförsäkran är skyldig att regera Sveriges rike
efter dess lagar, så var och är han äfven . enligt I 809 års regeringsform skyl-
dig att regera Sveriges kyrka efter dess kyrkolags kap. I, § r, där Konkordie-
boken är gällande! - Uti ingressen till regeringsformen nämnes ej ett ord
om, att kyrkolagen skulle vara upphäfd, endast grundlagen och stadganden af
grundlags natur.
H vad nu vidare angår de liberala tendenserna, som skulle uttalas i rege-
r.ingens och kyrkolagsutskottets förslag, så måste jag för min del erkänna, att denna
libe.ralitet både med hänsyn till den teologiska vetenskapens uppgift och prästernas
eds- eller löftesförpliktelse är af tvetydig natur. För min del kommer jag ovill-
korligen att tänka på de bekanta orden: .»Timeo Danaos et dona ferentes !».
Ty den teologiska vetenskapen låter ej binda sig, just emedan den är veten-
r
skap, vid några som helst yttre auktoriteter, ej ens Bibelns nakna utsagor, ännu
mindre Augsburgiska bekännelsen, till och 111.ed om man därvid endast tänker
på dess grundtankar, ty den teologiska .vetenskapen är absolut fri och pröfvar
allt, men behåller det godt är i enlighet med Jesu Kristi ord: »Varen gode
växlare, åtskiljande det akta myntet från det falska» (Resch, Agrapha, ss. 114 ff.).
Och hvad prästernas förbindelse till Augustana angår, så vill kyrkolagsutskot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
