Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - S. A. Fries: Betydelsen af kyrkomötets beslut den 30 Sept. 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETYDELSEN AF KYRKOMÖTETS BESLUT I 893 ANG. SVENSKA KYRKANS LÄRA. 433
uttalande liksom ock af andre talare från denna sida. Då öfriga anhängare
till kyrkomötets beslut ej uttalade sig hvarken för eller emot denna deras le-
dares och inflytelserikaste personers mening, så måste man anse, att kyrkomötet
genom sih motivering till sitt förslag har på det kraftigaste betonat, att kyr-
kans teologer och präster endast förpliktigas till »anden », »den hjärtliga me-
ningen» och »den historiska uppfattningen» af symbolerna, men icke till bok-
stafven. I själfva verket frigjorde sig den svenska kyrkan principiellt genom
beslutet af den 30 sept. 1893 från ortodoxistisk bokstafsträldom och pietistisk
trångbröstenhet. Det var en väldig handling, hvars betydelse ska11 sträcka sig
långt framåt i tiden och gifva godt hopp för kyrkans framtid. Man kan för-
likna denna handling vid deras, som vid Upsala möte 1593 yrkade, att orden
»kalvinister och zwinglianer» skulle insättas bland de kättare, som afvisades.
Desse motionärer voro ursprungligen i minoriteten, men deras kraft och be-
slutsamhet skänkte dem en för kyrkans framtid betydelsefull seger (jmfr Sund-
berg, a. a., ss. 78 f.).
Men beslutet innebar något mera. Det innebar den högsta uppfordran
till alla att studera kyrkans bekännelse, ty det förband framför allt sina tjä-
nare att studera dessa böcker, att söka förstå dem och intränga i deras ande,
samt af deras lära göra hvad göras kan. Och det ligger den mäktigaste upp-
fordran till de teologiska fakulteterna att så sköta studierna af kyrkans tro och
bekännelse, att alla lära sig att älska ’dem, men ingen att slafva under dem.
Detta uttalades ock af hrr Billing och Keijser.
Utrymmet förbjuder mig att belysa betydelsen af detta möte ur allmän
kyrkohistorisk synpunkt. Jag tager mig friheten att hänvisa den intresserade
till prof. Eklunds arbete om den Lutherska Endräktsboken, till min ofvan ci-
terade uppsats samt till mitt lilla föredrag i K. F. U. M. i U psala den 31 mars
189 2, utgifvet under titel: »Den närvarande politiska situationen och protestan-
tismens framtid i Europa.» Att äfven den svenska kyrkan genom att omfatta
denna tolkning af bekännelsens förbindande kraft i själfva verket har lättare
att afvisa villfarande läror och, om så behöfves, afsätta en fanatisk religions-
makare, har jag visat i min uppsats »Om symbolstriden i Tyskland och dess
betydelse».
Väl skall till en början ingenting förmärkas i vår kyrka af detta beslut.
Allt skall gå sin jämna gång, om ock en och annan skrift eller en och an-
nan diskussion skall dryfta den märkliga saken; men i själfva verket har det
skett något stort, och hvad stort sker, det sker tyst. Då jag, sedan voteringen
i kyrkomötet var afslutad, och ärkebiskop Sundberg med den väldiga ordfö-
randeklubban beseglat detta utslag, - klockan var då ungefär 11 ,SS e. m.,
Svensk Tz’dsk1-ijt 1893. I4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
