Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - S. A. Fries: Betydelsen af kyrkomötets beslut den 30 Sept. 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 BETYDELSEN AF KYRKOMÖTETS BESLUT 1893 ANG. SVENSKA KYRKANS LÄRA.
Augsbnrgiska bekännelsens reformatoriska grundtankar». 1’Ien detta förslag kom
ej under omröstning och hade svårligen vunnit någon anslutning, ej ens från hans
meningsfränders sida i kyrkomötet, framför allt därför, att den yppersta utlägg-
ningen af symb. apost. eller Luthers lilla katekes ej kommit med, en bok, som
dock är kärnan och stjärnan i hela Konkordieboken ! - Vore det blott säkert,
att Upsala möte I 593 antagit Luthers lilla katekes (jmfr Sundberg, Om den
svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593, ss. 76, 86) såsom symbolisk
bok, så kunde man möjligen låta Konkordieboken fara, därest ej dessutom de
andra böckerna i Konkordieboken innehöllo så viktiga tankar för tron och
teologien, hvilka böra noga tillvaratagas.
Men hvad betydelse har väl då kyrkomötets beslut i anledning af hr
Sjöcronas reservation? Denna betydelse ligger ej däri, att man därmed und-
vikit att såra »svaga bröder» i den del af Sveriges kyrka, där Konkordiebo-
ken är daglig själaspis, ty man sårar utan tvifvel många »svaga bröder», som
anse sig numera alltfort juridiskt förpliktigade till en hel del antikverade åsik-
ter i Konkordieformeln och annanstädes i Konkordieboken. Icke heller ligger
betydelsen däri, att man afvärjt en möjlig separation af en del af den sydsven-
ska kyrkan från statskyrkan, ty oron hade väl genom lämpor och pedagogisk
takt kunnat dämpas; icke heller ligger betydelsen däri, att man ställt sig i teo-
logiskt hänseende på 1664 års ståndpunkt, då Konkordieboken antogs hos oss,
ty det vore all teologisk vetenskaps och allt andligt lifs undergång i vårt ]and.
Betydelsen af beslutet den 30 sept. I 89 3 vid kyrkomötet i Stockholm ligger
först och främst däri, att svenska kyrkan ej nöjer sig med att endast negativt
afvisa alla irrvägar, såsom U psala mötes beslut endast gör, utan beslutet visar,
i historisk anslutning till det öfvervinnande af synkretismens farliga ideer, som
skedde genom 1664 års beslut om Konkordiebokens normativa betydelse för
vår kyrkas lära, att svenska kyrkan vill poshivt öfvervinna papismen och ultra-
protestantismen på en tydligt angifven väg - Konkordiebokens !
Vidare ligger det i betydelsen af mötets i Stockholm I 89 3 beslut, att
den teologiska vetenskapen är fri i sin ställning till bekännelsen, och att ingen
präst är förpliktigad att juridiskt förbinda sig till ens Augustana. Denna stånd-
punkt häfdades af biskop Billing i hans storartade, glänsande, djupt gripande,
om evangelisk frihet och innerligaste etiska förpliktelse till symbolerna vitt-
nande anförande de bägge gånger han hade ordet vid den minnesvärda da-
gens förhandlingar. (Betecknande för den ringa insikten om betydelsen af bi-
skop Billings anförande– är, att »Dagens Nyheter,> för den 2 okt. utelämnat i
sitt referat hr biskopens intressanta utveckling af denna sak!) Och denna stånd·
punkt intogs äfven af domprosten Keijser i hans vältaliga och öfvertygande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
