Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - Ellen Key: En förklaring. Med anledning af Eva Fryxells uppsats: »Kvinnliga författartetyper etc.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 2 EN FÖRKLARING.
stridliga erfarenheten: att för människor i det stora hela blir förhållandet mel-
..__,
lan man och kvinna det djupast lifsafgörande, antingen negativt, genom sak-
naden af detta förhållande, eller genom att, på ett olycksbringande sätt, hafva
knutit det, eller slutligen genom att i detta hafva funnit lifvets lycka. I under-
skattandet af denna, den erotiska kärlekens lifsafgörande betydelse, består den
s. k. »tantdogmen», som emellertid har anhängare af båda könen. Under-
skattandet gäller särskildt den släktet uppehållande sidan af kärleken.
I våra mödrars ungdom var okunnighet om denna sida af lifvet villkoret
för kvinnlig renhet. Men ännu anser den konventionella uppfattningen af ren-
heten, att sinnets oberördhet tillhör dess begrepp. Och den skulle ha rätt, i
fall den skiljde mellan renhet och kyskhet. R·enhet kan liknas vid den ny-
fallna snön, hvilken kan smälta eller fläckas; kyskhet vid det .i eld hvitglöd-
gade, härdade stålet. Ty kyskhet utvecklas samman med en hel kärlek, hvilken
utesluter så väl all delning mellan flere, som mellan hjärtats och sinnenas kraf.
Kyskhetens väsen är, enligt en diktarinnas djupa ord, att »ne pouvoir jamais
ni tromper l’ame avec les sens, ni les sens avec l’arne». Och liksom helhet är
dess kännetecken, är den äfven dess kraf. Denna slags kyskhet ensam kan
och bör vara kännetecknande för det familjelif, hvilket danar grundval för fol-
kens bestånd.
Det var därför berättigadt, när litteraturen i den store Pans, i allnaturens
namn vände sig mot den hyperidealistiska splittring, som gjort hjärtats kärlek
till det höga, sinnenas till det låga; när den kräfde att kvinnan ej blott skall
veta hvad hel kärlek är, utan, när hon älskar, också skall vilja den. Och i
samband .härmed höjdes berättigade protester mot det samfundshyckleri, som
förkunnar monogami och lagstadgar prostitution, som hedrar förföraren och
brännmärker den förförda.
I dessa protester möttes de båda ytterligheterna inom sedlighetsfrågan,
för att sed?,n dess skarpare divergera. Sedlighetsifrarne ·uppställde redan nu
samma sedliga kraf på man som kvinna; de påstodo att celibatet för ingen-
dera medförde väsentliga svårigheter, samt häfdade att social pliktkänsla, icke
ömsesidig kärlek, var grunden på hvilken ytterst den äktenskapliga troheten
borde hvila. I lifvet som litteraturen blef sedlighet eller icke den allt afgö-
rande frågan, och sedlighet gjordes allt mer liktydig med sinnets oberördhet.
Man✓ beklagade en dikt som Snoilskys Inledningssång; man ·gladdes öfver en
Henad» Shakespeare, och man skulle gärna subskriberat för att få all färgglöd
hvitmenad, alla nakenheter draperade inom konst och litteratur. Men man
fann, då. man - för att börja från början –- ögnade i Bibeln · och Homer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
