Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - P. Hedenius: Om organismens skydds- och läkekrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ORGANISMENS SKYDDS- OCH LÄKEKRAFTER.
svagare och ännu längre tid förflyter mellan hvart och ett af dem. Men
<lå blir också blodet öfverlastadt n1ed kolsyra, och den första följ den
däraf är, att hjärtverksamheten retas. Innan åter öfverretning och för-
lamning i detta lifsviktiga organ hunnit inträda, har merendels respira-
tionen haft tid att stärka sig., och lifvet är räddadt. - I följd af den all-
varsamma sjukdom~ som merendels kallas rheumatisk feber, inträder ofta
•
en bindväfsbildande inflammation i hjärtats valvler. Härigenom skrumpna
dessa, draga sig tillsammans eller missgestaltas så, att de icke längre
kunna fylla sin ytterst viktiga fysiologiska uppgift att på behöriga tider
tillsluta hjärtats mynningar. I följd häraf blir icke blott blodströmmens
riktning delvis omvänd, utan äfven trycket i artererna af den blodström,
som fortfarande flyter i den tillbörliga riktningen, betydligt nedsatt. Den
sjuke säges nu lida af organiskt hjärtfel. Häraf framkallas en mängd
rubbningar på olika ställen i organismen, hvarigenom lifvet för de fleste
sådana patienter skulle blifva odrägligt och snart sluta, därest icke hjär-
tat själft till en betydlig del korrigerade sitt eget fel. Sitter denna in-
kontinens hos valvlerna t. ex. i mynningen af stora hjärtpulsådern eller
aorta, så kommer vänstra hjärtkammaren att under sin utvidgning be-
spisas med blod från tvenne håll, i stället för, såsom under normala för-
hållanden, från blott ett. Den förökade blodmängd, som hjärtkammaren
sålunda under sin utvidgning mottagit, den 1nåste nu vid den efterföl-
jande sammandragningen utpressas i artererna och härigenom anstränges
kammarväggens muskulatur. Men ingen muskel presterar under en längre
tid maximum af arbete., utan att själf tillväxa i massa och kraft, såvida
individens allmänna nutritionsförhållanden ännu äro goda. Den sålunda
förstärkta hjärtmuskulaturen höjer åter trycket i artererna, minskar den
allmänna blodstockningen i kroppens vener och däraf bärflytande olägen-
heter. Hjärtfelet är kompenseradt, och patienten kan under en följd af
år ånyo föra ett drägligt lif. - - Om ett stort lefvande blodkärl till-
täppes, t. ex. af en blodpropp, och patienten icke utan vidare omstän-
digheter aflider, så stiger blodtrycket bakom det tilltäppta stället och
utvidgar så småningom det tilltäppta kärlets sidogrenar, så att dessa be-
sörja det rubbade kretsloppet, och en sådan utjämning kallar man kolla-
teral-cirkulation eller sidokretslopp. Blodet strömmar då fast på andra
vägar äfven till det tilltäppta kärlets utbredningsområde. Men den me-
kanism, medels hvilken organismen i kärlsystemets olika delar reglerar
abnorma cirkulationsmotstånd, är mycket komplicerad och ännu ej fullt
utredd. Stundom gripa kärlnerverna in och kunna än genom stegring,
än genom förminskning af den arteriela ringmuskulaturens verksamhet
på ett ställe motverka, på ett annat befordra det stegrade sidotryckets
kärlutvidgande inflytelse. Därföre är det icke säkert, hvad man efter en
allmän hemodynamisk lag skulle kunna tro, att alltid först den arter ut-
vidgas, hvars ursprungsställe ligger åt hjärtat till närmast den arter, som
tillslutits. För att förtydliga det sagda vill jag med tillhjälp af vidstå-
ende bild visa ett par exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
