Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Seved Ribbing: Om nykterhetsetik och nykterhetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 O~I NYKTERHETSETIK OCH NYKTERHETSPOLITIK.
samma. Jag skattar mig lycklig därföre, att jag vid detta tillfälle icke står
inför Eder såsom kandidat till någon riksdags- eller landstingsmannaplats. H vad
jag därföre kommer att säga, kan icke af någon misstänkas vara lämpadt efter
valmäns opinion, hvilket synes hafva varit fallet på mer än ett ställe i vårt
land, där man vid valmöten hört anslutning till hr J. Anderssons motion be-
kännas af personer, som aldrig förr i sin lifstid intresserat sig för nykterhets-
frågor, och som svårligen kunnat föreställa sig att den motionen någonsin skall
varda lag. Jag vill äfven begagna tillfället att erinra därom, att jag är all–
deles emg med hr Johan Andersson uti syftemål, men jag har icke samma
åsikt om de lämpliga medlen att nå detta mål. Att min opposition mot hans.
motion kommer att blifva energisk, beror därpå, att jag fruktar, det nykter-
hetssaken i vårt land skall få ett starkt bakslag, om nykterhetsvännerna sätta
in hela sin kraft på att genomdrifva reformer af art och beskaffenhet! som
under våra nuvarande politiska förhållanden äro omöjliga.
Motionen innehålier .först, att afgörande om minuthandels- och utskänk-·
ningsrätt sk all tillkomma kommunen och att i sådana frågor rösträtt skall till
komma hvarje myndig, 1 kommunen boende man och kvinna. Nu frågar jag,.
finnes här någon som tror, att vår riksdags första eller ens dess andra kam-
mare skall vara villig att medgifva en rösträtt af denna art, att, låt vara i en
specialfråga, införa en så total förändring af hittills rådande grundsatser om,
politisk myndighet. Jag torde icke behöfva förklara, att mitt motstånd icke
så mycket är riktadt mot principen af kvinnans rösträtt, som icke heldre mot
hopplösheten i att nu eftersträfva en sådan reform, som motionen i detta hän-
seende innehåller.
Min andra invändning rörer det föreslagna röstsättet per capita. Min
invändning är äfven här riktad mot hopplösheten i att eftersträfva allmän röst-
rätt uti en fråga, under det att man vägrar att erkänna dess anspråk på alla
andra områden. Det torde vara väl bekant, att man hittills icke lyckats i
svenska riksdagen genomföra någon begränsning i den kommunala röstskalan;.
det torde vara lika väl bekant, att endast en minoritet af riksdagen är benä-
gen att arbeta för sänkningen af det politiska röststrecket; är det under sådana.
förhållanden någon möjlighet att antaga, att samma riksdag skall på ett spe-
ciellt område erkänna den allmänna rösträttens princip? Dessutom måste man
lägga märke därtill, att den allmänna rösträtten och krögareintresset icke all-
tid och allestädes äro oförsonliga fiender. Uti Frankrike, Schweitz och Nord-
Amerikas förenta stater märker man tvärtom, att dessa båda mångenstädes
arbeta i broderlig förening. Värdshusidkaren är en ypperlig röstvärfvare, och
hans handtering skyddas genom kundernas inflytande i det politiska lifvet..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
