Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Seved Ribbing: Om nykterhetsetik och nykterhetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NYKTERHETSETIK OCH NYKTERHETSPOLITIK.
Det synes m1g som man hos oss hade gjort sig skyldig till en felaktig slut-
sats. Man har resonnerat så, att eftersom flertalet goodternplare, blåbandister
m. fl. tillhöra samhällets mindre förmögna klasser, skulle en förändring i röst-
skalan till deras förmån helt visst medföra en större stränghet gent emot ut-
skänkningsväsendet och sprithandeln. Ett sådant antagande är icke blott vansk-
liot utan i mång:a tillfällen rent af falskt. Genom allmänna rösträtten fram-
n u
kallas till urnorna icke blott den ordentliga delen af arbetsklassen utan äfven
de individer, som äro intresserade af utskänkningens fortfarande bestånd. Er-
farenheten bör äfven lära oss svenske medborgare åtskilligt i detta hänseende.
Är det nu så, att vid fråga om meddelande af minuterings- eller utskänknings-
rättigheter i en kommun de små röstägarne rösta för dess afskaffande och de
stora för deras bibehållande? Visst icke. Mångenstädes är det just de stora
röstägarne, representanterna för större egendomar, industriella verk m. m.,
hvilka genom sitt högre röstetal lyckas afskaffa den förut befintliga krogen.
Man skulle kanske vilja invända, att hr J. Anderssons motion genom att
taga kvinnorna med som röstande skulle medföra säker öfvervikt för nykter-
hetspartiet. Visserligen ligger det långt från mig att vilja antyda, att kvin-
norna någonsin skulle stärka krögareintressets röstetal, men jag tror d~remot,
att det ganska ofta skulle kunna inträffa, att en del kvinnor genom hot och
våld skrämdes från att utöfva sin rösträtt, och att det hos en annan del ut-
vecklade sig ett visst obehag och en motvilja mot det personliga deltagandet
i de röstande folkförsamlingarna, och under sådana förhållanden skulle nyk-
terhetsarbetet beröfvas det stöd, som man påräknat finna hos kvinnokönet.
Min tredje och aldra viktigaste anmärkning mot den nämnda motionen
ligger däri, att ·den vill tillåta kringliggande kommuners medlemmar att med
lika rätt rösta angående spriträttigheters beviljande uti en kommun som ligger
innesluten af dem. Här kommer också en alldeles ny och opröfvad grund-
sats fram, en grundsats, som i högsta måtto är motsatt hvad man menar med
kommunal sjäifstyrelse. Man måste nämligen föreställa sig, att dessa kring-
. boende röstägare, hvilka i regel äro talrikare än den af dem inneslutna kom-
munens röstberättigade, lika väl kunna göra sitt inflytande gällande i posi-
tiv riktning som i negativ, d. v. s. de kunna lika väl tvinga en kommun
att mot dess vilja medgifva krogrättigheter, som de kunna ålägga den att
motvilligt afstå från beviljandet af sådana. Det går icke an att lagstifta med
den förhoppning för ögonen, att de faktiska förhållandena alltid skola utveck-
las uti den önskade och önskvärda riktningen. Vill man undvika de svårig-
heter, som onekligen uppstå för kringliggande kommuner af andra församlin-
gars utskänkningsställen, finnes ingen annan utväg än att låta sådana frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
