Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Seved Ribbing: Om nykterhetsetik och nykterhetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
510 01\1 NYKTERHETSETIK OCH NYKTERHETSPOLTTIK.
afgöras af större representativa församlingar t. ex. landstingen, men äfven på
detta sätt kränkes grundsatsen om kommunal autonomi i egentlig mening.
Den fjärde och slutliga invändningen mot motionen hämtar jag däraf,
att motionen på intet sätt angifver, huruvida några högre administrativa myn-
digheter skulle hafva rätt att ingripa uti kommunernas sprithandelsfrågor.
Denna anmärkning betraktar jag själf såsom mindre tungt vägande än de an-
dra, men jag vill därföre ingalunda att landshöfdingeämbetenas hittills lagstad-
gade inflytande på dessa ärenden skall bortfalla. Det synes mig nämligen,
som om vi uti deras ingripande i saken ägde ett af de bästa medlen för ernå-
ende af h1inskning i utskänkningsställenas antal på landsbygden. Om stats-
makterna, särskildt riksdagen, gifva ett klart och bestämdt uttryck af sin ön-
skan att alkoholkonsumtionen i landet skall minskas, är det mycket lättare att
med sådana sträfvanden göra tillbörligt intryck på ett par dussin ämbetsvärk
och deras chefer än på landets hela röstägande befolkning. Under sådana
förhållanden kan konungens befallningshafvande med ’ stöd af anförda besvär
öfver en kommunalstämmas beslut mycket väl följa en aktningsvärd minoritets
önskningar och mot majoritetsbeslutet vägra bifall till ansökan om brännvins-
rättigheter. Det är icke mer än rättvist att här med tacksamhet erinra om
den aflidne Malmö-landshöfdingen Adlercreutz’ förtjänster i detta hänseende.
Mitt slutomdöme om hr Johan Anderssons motion blir sålunda, att endast
om den får undergå stora modifikationer kan den förtjäna något afseende, men
då blir af densamma knappt något kvar mer än den högst lofliga afsikten och
tendensen.
När man talar om svensk nykterhetspolitik, kan man knappt undgå att
något yttra sig om det s. k. Göteborgs-systemet. Detta system har från verk-
ligt nykterhetsvänlig sida gjorts tiH_föremål för många och som det synes mig
delvis oförtjänta angrepp. Det äger obestridliga förtjänster, och den som erin-
rar sig krogväsendet under tiden före detsammas införande, skall aldrig kunna
undgå att erkänna de ofantliga framsteg, som det medfört. Till dessa förtjän-
ster räknar jag först minskning i krogarnes antal och minskning i den dagliga
utskänkningstiden. Hvad detta innebär behöfver jag väl knappt förklara, det
uttryckes helt kort i orden minskning af möjligheten till frestelse och till hän-
gifvande däråt. En annan mycket stor förtjänst äger systemet däri, att krog-
föreståndaren icke har någon fördel a_f ökad konsumtion. Genom en sådan
anordning bryter man udden af ett af de fordom kraftigast befordrande med-
len till dryckenskap och förfall. Likaledes är det ju numera nödvändigt att
krogföreståndaren tillhör nwdborgerligt respektabla personers klass, och att
sålunda kroghållandet af tjufvar, tjufgömmare och dylika individer icke kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
