Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - C. H. Hallendorff: Ur årets svenska historieskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR ÅRETS SVENSKA HISTORIESKRIFNING. 533
Öfverstelöjtnant Björlins bok har som bekant väckt ett ovanligt stort
uppseende på ömse sidor om Kölen, förebråelser hafva gjorts honom för att
i otid tillspetsa den ömtåliga situationen mellan Sveriges och Norges folk, och
man har till och med sport om ej lämplighetshänsyn i allmänhet kunna, och
i detta speciella fall bort stänga vägen för den vetenskapliga forskningen. Det
allmänna spörsmålet måste jakande besvaras - se bl. a. vår tryckfrihetsför-
ordning – men därmed är intet sagdt om det förevarande fallet. Ty hvilka
lämplighetshänsyn skulle här nödga till tystnad? Grannlagenhet mot norrmän-
nen? Jv1öjligen under andra förhållanden, men ej nu då den unionella diskus-
sionen allt ifrigare väger rättighet mot rättighet, plikt mot plikt. Då är hvarje
lidelsefritt, sakligt inlägg ej blott berättigadt utan i utredningens namn välkommet.
Svårligen lär man få läsa en i det hela mera lidelsefritt hållen krigs-
historia än denna. Fåfängt skall man söka något nedsättande af våra mot-
ståndare e1ler något oberättigadt skryt öfver svenska bedrifter; försöken att
påvisa dylikt hafva också blott resulterat i löjliga småsaker. Emellertid kan
man nog förstå, att boken kunnat förefalla norska läsare obehaglig nog genom
den jämförelse mellan svenska och norska armeerna, som oupphörligen er-
bjuder sig. Det är ju omöjligt för den, som ej särskildt studerat dessa för-
hållanden, att kontrollera hr B:s uppgifter, men de bära prägel att vara häm-
tade ur bästa källor och därför pålitliga. Då visar sig Sveriges öfverlägsenhet
i kriget vara ovedersäglig, och verkan häraf blir för läsaren desto större, som
förf. aldrig nedlåtit sig att skryta därmed. Nu verkar svenska härens goda
utrustning och i det hela planmässiga ledning ett synnerligen kraftigt afbrott
emot bristen och villrådigheten å motsatta sidan. Men detta borde ej hos
norrmännen väcka andra känslor än dem hvarje fransman för sin del torde
röna, när han exempelvis läser Zolas skildringar från 1870-7 I års krig.
Ja men, hr B. visar oss händelserna helt olika mot den framställning
kapten J. Mankell gifvit i »Fälttåget i Norge 1814». Att hr B. tagit itu med
hr 1\1:s af gammalt såsom mer än lofligt opålitlig ansedda skildring, det kan
väl ingen rätteligen misstycka. Det var han redan skyldig den arme, hvars
förtjänst hr M. nedsatt; än mer var han det skyldig sitt land och den histo-
riska sanningen. Svårligen kan man hädanefter vara så mild i domen öfver
hr M:s författarskap, att man skrifver hans felaktiga uppgifter på otillförlitliga
källors räkning. Redan lektor M. Höjer har i en utförlig historik (Hist. Tidskr.
1887) tillfyl.lest ådagalagt, huru vrängd hans framställning ibland är, oaktadt
den uppgifves vara hämtad från säkraste håll. Hr B:s sammanhängande be-
rättelse gifver härå nya bevis, på samma gång den måttfullt af håller sig från
öfverflödig polemik. Mera i förbigående tillbakakastas de gnatiga småanmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
