Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - Frans von Schéele: Kristendom och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 KRISTENDOM OCH SOCIALISM.
är nu socialismen i den betydelse, som författaren an\ änder be-
greppet, är lika betydande med »sträfvandet efter att genom samman-
slutning af individerna och begränsande af deras frihet vinna ökadt vä!-
stånd i det yttre lifvets förhållanden>>, - så ligger för honom den slutsatsen
nära till hands att båda, kristendomen och socialismen, principiellt peka åt
samma håll och därför borde betrakta hvarandra såsom naturliga bunds-
förvandter.
Detta betraktelsesätt anser han sig ock finna bekräftadt genom evan-
geliernas utsagor om Kristus och genom hvad vi veta om hans närmaste
efterföljare.
Han citerar därvid yttrandet om Kristus, att inär han såg folkska-
rorna, varkunnade han sig öfver dem, emedan de voro misshandlade och
öfvergifna såsom får, som icke hafva någon herde>>; och hans ord i lik-
nelsen om »den gode herden»: »Jag är den gode herden., och jag känner
de mina och är känd af de mina. Jag hafver ock andra får, som icke
äro af detta fårahus, dem måste jag ock föra härtill., och de skola höra
min röst, och det skall varda en joid och en herde.» Vidare hänvisar
han till Apostlagärningarnes bekanta uppgift om den ända till ,(frivillig)
egendomsgemenskap gående gemensamhet, som ägde rum i den första
kristna församiingen; till Pauli framställande af församlingen under bilden
af en kropp med många lemmar, hvilka ömsesidigt skola tjäna hvarandra;
och till de hårda ord, hvarmed i Jakobs bref de rike bestraffas. I liknande
riktning anser han ock den välgörenhet hafva gått, som under kyrkans
vidare utveckling spelat en så stor roll både i det katolska och prote-
stantiska församlingslifvet.
Sträfvandet att förena människorna till inbördes stöd och hjälp anser
därför författaren varit det gemensamma intresset för så väl kristendomen
som socialismen. ·»Kxistendomens mål är visserligen ej blott detta>>, med-
gifver författaren., n1en han anser sig kunna »tryggt påstå>>, att det är »ett
af dess viktigaste sträfvanden». Blott med afseende på medlen är det,
som enligt hans åsikt differens mellan dem uppstått: kristnei sådana som
framför allt en Kierkegaard, hylla den åsikten, att alla verkliga förbätt-
ringar i samfundslifvet måste begynna med den enskilda människans inre
omskapelse; socialisterna återigen anse, att den enskilde ej kan komma
någon väg, utan att först samhället blir omgestaltadt i det yttre. Men
äfven för denna senare sida af den natL rliga växelverkan mellan sam-
hället och dert enskilde ha många kristna haft ögonen öppna. Ja, man
kan tryggt påstå, att alla de nuvarande europeiska samhällena bildats
under kristendomens inflytande. Och hos dessa samhällen har det så
småningom allt tydligare visat sig en stigande tendens att motverka in-
dividualismen och i viss mening genomföra socialismen, i synnerhet på
det ekonomiska området.
Lika långti som professor Fahlbeck i sitt bekanta arbete om »Stånd
och klassen> gått i upprullande af ett framtida socialistiskt samhälle, anser
därför författaren att kristendomen kan gå, utan att dess fordran af frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
