- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
573

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - J. A. Eklund: Person och sak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PERSON OCH SAK. 573
- - – - – - - - - – - - - - - - - - - - – - - - - - - - - -·
skulle det exempelvis lyda så här: bry dig ej om Linne, utan studera blom-
världen, som om han icke funnits! Fö1jden blefve naturligtvis den, att ·· man
sku1le göra som bonden hvilken liksom alla bans förfäder går och ser blom-
morna utan att se dem. Före Linne gjorde nästan alla på samma sätt. För-
hållandet är det: man ärfver af andra ej blott den gjorda erfarenheten, utan
ock den däri liggande »förmågan att göra erfarenhet», hvilken kan vara af
ännu större betydelse. Däri ligger kanske hufvuddelen af »auktoritetens»
betydelse.
Är det fråga om mre erfarenhetssaker, »trossaker», så står man där i
lika djupt ·beroende af andra personer. Ja kanske djupare, emedan sådana
erfarenheter äro svårare att kontrollera. Af rädsla för auktoritetsbegr·
eppet
skulle många människor antagligen säga: bry dig inte om det där, som man
kallar inre erfarenhet och tro, utan håll dig till den verkliga erfarenheten!
Men sporde jag nu dessa »ifrare mot tron», hvad man då skulle hålla sig till
såsom verklig erfarenhet, b]efve det antagligen deras egen åsikt om deras egen
älsklingssak.
Jag vågar påstå att det som väsentligen ger karakter åt lifvet och leder
personligheternas sträfvanden icke är vissa opersonliga, objektivt giltiga erfa-
renhetssatser, utan personliga trosöfvertyge1ser. Då det gäller re1igion, sedlig-
het, filosofi, pedagogik, politik _m._m., så går »objektiviteten» upp i rök. Då
blir saken === subjektiv öfvertygelse.
Detta kan synas mycket farligt sagdt. Men hvem vill exempelvis påstå,
att protektionisternas och frihandlarnes kontradiktoriskt motsatta omdömen båda-
dera voro objektivt grundade i erfarenheten. Båda partierna påstodo det. I
pedagogiska frågor ha A och B stick i stäf motsatta åsikter; båda äro färdiga
att i nästa 6dning förklara, att skolans och ·kanske hela fosterlandets framtid
hänger på, att hans förslag. segrar. Tänk på högersatser och vänstersatser i
politiken! Tänk på trons och »otrons» positiva satser på religionens område!
Och lägg märke till, att just på dylika områden äro öfvertygelserna lifligast.
Hur skall man betrakta detta förhållande? Är det sorgligt, att människorna
tro så starkt och hålla så starkt på sin sak? Nej, ty där man ingenting tror,
där duger man ingenting till - utom möjligen till »tratt». Är det då en
lycka, att just på områden, som äro svårast att klara på den exakta v~ten-
skapens och den logiska tankens väg, tron växer aJlra frodigast? Kanske
snarare det.
Men om nu >\saken» man kämpar för här är och just bör 7
Jara en per-
sonlig öfvertygelse eller en summa af personliga öfvertygelser - huru skall man
då bära sig åt inför frågan: person och sak?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free