Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - J. A. Eklund: Person och sak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 PERSON OCH SAK • .
Det finnes en mycket begagnad metod härvidlag. Man söker mäta öfver-
tygelsekvantum, om jag får begagna <let uttrycket, och däraf sluta till sakens
värde. Detta mätande kan ske dels i afseende på intensiteten, dels med af-
seende på extensiteten i öfvertygelsen. Pascals sats: »jag tror gärna på den
sak, hvars anhängare gå i döden för den», är ett exempel på förstnämnda
tillvägagående. Samma metod brukas ofta, då man hör talas om moderna
ifrares, socialisters, utilisters. nihilisters, anarkisters och andras ända till martyr-
mod stegrade hänförelse för sin sak. Men därvidlag bör man dels icke för-
gäta att pröfva den sedliga halten af martyriet. Däri kan ligga ett ganska
lågt personintresse, t. ex. benägenhet att vinna ryktbarhet, om det också vore
en herostratisk. Vidare kan det vara, icke den klart medvetna och fria per-
sonlighetens, utan fanatikerns hänförelse. Man kan gå i döden för en usel
sak. Man kan entusiasmeras af den olyckligaste blandning mellan sanning och
lögn. Men ändå bör man väl - såsom Pascal - stanna forskande och spörja:
hvad är det för något bakom detta? hvad är det som så griper sinnena? San-
nolikt är där åtminstone en karrikerad sanning som hänför. Och ju större
etiska personligheter, de öfvertygade äro, ju mera skäl finnes att akta på deras
öfvertygelse. Jag säger med flit etiska, sedliga; jag skulle vilja tillägga: har-
moniskt danade. Ty det biotta snillet borgar mindre - det ligger ofta nära
galenskapen och kan för öfrigt lika väl tjäna det onda som det goda. »Re-
ligiositeten» borgar icke heller för verklig valuta. Den starkt uppdrifna reli-
giositeten undertrycker ofta den sunda uppfattningsförmågan. Det finnes dess-
utom mycken osedlig religiositet. - Farligt är tillvägagåendet, om man icke
så kritiserar; såsom allmän regel duger icke satsen, att man skall tro den som
är mest entusiasmerad. Man skall finna entusiaster i hvarje riktning. Det
onda hänför, likaväl som det goda. För att emellertid kunna bedöma per-
sonernas etiska halt och harmoniskhet, behöfver nian en måttstock för etiskt
värde, och detta visar att den i sin obestämda allmännelighet tagna öfvertygelse-
luaften icke är den öfversta måttstocken.
Att taga till »sakernas» värdemätare öfvertyge1sens extensitet är än mer
modernt. Därpå grunda sig satserna om folksuveränitet, allmän rösträtt, ma-
joritetens absoluta rätt. Däri ingår meningen om personligheternas ekvivalens
i »vederhäftighet». Den är naturligen ett komplett misstag. Majoriteten har
lika ofta orätt. Mänskligbetens bäste män hafva ofta varit så eländigt i mi-
noriteten, att de stått alldeles ensamma om sin mening. De inkompetenta bilda
alltid flertalet. Flere äro alltid de som icke tänka och begripa, än de som
göra det. Majoriteten är också vanligen mera ett sken. Det blir en ledande
minoritet som fabricerar dess opinion. Det kan bli en enda man som gör det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
