Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - J. A. Eklund: Person och sak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 PERSON OCH SAK.
afseende på Afrikas geografi. Det religiösa är för indifferentisten -· och en
sådan var Darwin - lika mycket en tyrra incognita, som Afrika var det för
reformatorn. En som kan skrifva romaner bra, bör därför icke ha politisk
auktoritet. Tidningsmän duga icke till auktoriteter i - allting.
l\!Ien detta luaf på personlig, ·närmare bekantskap med saken och intresse
för den skadar objektiviteten, invänder man. Den som är mest opartisk har
största rätt att yttra . sig. Nå - hvem har då t. ex. att yttra sig om reli-
gionen, den religiöse eller den irreligiöse? H vem om sedligheten, den sedlige
eller den osedlige? Kanske den som aldrig trädt på allvar inför frågan: reli-
gion eller icke religion? är den, såsom helt opartisk, mest kompetente? Skall
den s. k. vetenskap som » höjer sig» till förståndsmässig likgiltighet för allt, i
alla frågor behålla sista ordet? Ar det då ej bättre, att, där man icke kan
undvara andras omdömen, välja sina auktoriteter bland dem, som älska sin
sak och lefva för den’? Låt musikern ha musikalisk auktoritet, vetenskaps-
mannen vetenskaplig, de religiöse religiös, de sedlige sedlig o. s. v. Det blir
väl ändå det mest resonliga. - Men därmed vill jag icke hafva förnekat be-
rättigandet af krafvet på opartiskhet; det är sannerligen ofta på sin plats. Ej
heller skall lifvet alltför skarpt afdelas i fack och människorna indelas i fack-
män. Fackmannaväldet skola vi akta oss för. Det händer nog, att det kan
vara mycket resonligt att fråga äfven den, som icke är fackman, helst om han
är försynt nog att icke säga något, ifall han ingenting begriper. Det händer
nog, att en man med genialisk blick eller vanligt klart förstånd kan ha bättre
begrepp om en sak än ett tiotal fackmän. Meningen med det sagda är bara
att framhålla, att det behöfves litet mer förnuftig kritik än den, man vanligen
har råd att bestå sig. I lifvet bör man se sig för och icke följa regeln ;>vräng
eller spräng>> eller någon annan abstrakt regel.
lVIan fordrar » mannen bakom ordet». Månne icke med rätt? Bakom
hvarje vetenskaplig sats fordrar man först den ärlige mannen och sedan den
kompetente forskaren. Bakom den moraliska uppmaningen kräfver man den
sedlige mannen, fast man ju vet, att det· en person säger .kan vara bra, fast
han själf är dålig. Men det är en otäck disharmoni, ’då mannen icke står
bakom ordet. Man fordrar af den, som manar att tala sanning, att han icke
själf skall ljuga. Verba docent, exempla trahunt. Man fordrar att prästen
tror det han säger och säger det ·han tror. Afven om man ser, att han kan
fungera som dramatiker och genom sin talang åstadkomma stora resultat, så
håller nog Göthes regel i det hela stånd:
"Intet ord fann hjärtevägen,
som icke föddes i ett hjärtas hem."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
