- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
584

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - J. A. Eklund: Person och sak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PERSON OCH SAK.
person och sak, personlighet och ide, jag och icke-jag, och att finna de trådar,
som knyta person vid person i oupplösligt samband. Detta arbete åsyftar intet
mindre än att utforska lifvets alla banor. Ty dessa förbindelselänkar, som gå
mellan person och sak, person och person, ära ingenting mindre än lifsnerverna
i hela den mänskliga tillvaron. - Den moderna forskning, som uteslutande
sysslar med förbindelsen mellan sak och sak, löser inga lifsfrågor.
Att bygga upp tankesystem är filosofens sak. Ej alla äro filosofer. Men
hvar och en, som lefver och tänker, måste, om han ej skall lefva på måfå,
ha en åskådning, om än så fattig, öfver den sak, som han för sin personliga
del vill lefva för.
Och detta, att öfverhufvud få en enhetlig sådan åskådning, är i vår tid
förenadt med större svårighet än förr. Ty det som känneteeknar vår när-
varande tid, kanske mer än någon annan, är det vimmel af allehanda satser,
hvaraf världen är full, utan att dessa satser af någon ledande ide behärskas.
De hafva sprungit fram ur helt olika principer och erfarenhetssferer, hvilka
icke tyckas ha ,med hvarandra att göra, eller t. o. m. träda fram såsom oför-
enliga motsatser. Detta förhållande är en återspegling af en liknande splittring
I
i personlighetens värld. Människorna ära fackmän eller fackmänniskor. Och
hvarje fackmänniska vill bringa den princip han har funnit råda i sin sfer till
allmängiltighet. Teologen t. ex. anbringar sm dogmatiska synpunkt på allt,
och det som icke passar, förnekas eller åtminstone negligeras. Naturvetenskaps-
mannen gör på samma sätt. Han proklamerar helt djärft: allt är natur; allt
faller inom mitt fack; allt lyder de principer jag upptäckt. För närvarande
vinner han bland de bildade mer gehör än teologen. Och åtskilliga af hans
ideer tendera till att bli mera allmänrådande i den världsbetraktelse, som möj-
ligen arbetar sig fram ur kaos.
Betraktar man människornas själslif, sådant det danats under inflytande
af tidens motsatta strömningar, så finner man i deras själ ett egendomligt kaos.
Där slungas huller om buller satser ur de mest motsatta åskådningar. Den
mest kuriösa blandning af allehanda lagrar sig i själarne. Man kan icke vara
säker på, att ett yttrande, som i sin början är rättroget kristligt, icke slutar
med att vara rättroget judiskt, buddhistiskt, naturalistiskt eller hvad som helst.
I detta kaos~ ytterligare upprördt af den oro som själfva det praktiska lifvets
karakter i vår tid medför, ligger personen hjälplös som en åkare, hvilken väl-
trat öfver sig hela bagaget han hade att transportera. Somliga lyckas all-
deles glömma bort sig själfvaQ Somliga förneka sin tillvaro och säga sig vara
konglomeratet af sakerna, som hopat sig öfver dem.
Andra lida bittert under känslan af denna hjälplöshet och försöka så godt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free