Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Harald Hjärne: Rysslands äldsta tsardöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
RYSSLANDS ÄLDSTA TSARDÖME. 13
Och de främmande trupperna i kejsarens tjänst betraktades såsom
]ydfolkens eller vasallernas pliktskyldiga kontingenter till den regelbundna
·kejserliga hären, som i och för sig själf århundraden igenom var både
talrik och starkt organiserad, omfattade många vapenslag och rekrytera-
~
des bland rikets omedelbare undersåtar. Legoknektar förekomma ju äfven
-i västerlandet, men i Konstantinopel höllos de för det mesta bättre i styr
genom lämplig förläggning och väl beräknad subordination under rikets
-inhemska militärbefäl.
* *
*
Det var alls icke idel tomt sken i den öfverhöghet, som den byzan-
tinske kejsaren sålunda tillerkände sig långt utöfver de områden., som på
moderna historiska kartor pläga färgas såsom tillhörande hans rike under
-0lika perioder. Aldrig var han, det är sant, faktiskt en världshärskare, -
lika litet som sin tyske kollega, och hans yttre makt eller inflytande un-
derkastades, liksom andra jordiska stater., oupphörliga växlingar i mån af
nederlag och segrar. Men Konstantinopel var dock medelpunkten i ett
-österländskt statssystem, som åtminstone före den stora katastrofen 1204
(då korsfararne från Frankrike och Italien sprängde dess kraft) ägde en
betydligt starkare inre sammanhållning äfven i politiskt afseende än det
motsvarande västerländska under påfvens städse bestridda ledning.
Särskildt alla folk, som bekände sig till den grekiska ortodoxien.,
.ansågos också därigenom hafva förpliktat sig att hylla den katolske auto-
kratorn. Den moderna slaviska historieskrifningen., som är mycket mån
om att upprätta förfädrens ära och utmärker sig för en konstruerande
nationalitetsifver emot alla folk, bl. a. äfven mot grekerna, har ganska
svårt att reda sig med åtskilliga besvärliga fakta, som vittna om den of-
vannämnda förpliktelsens erkända giltighet.
Det är sant., att t. ex. bulgarerna efter sin omvändelse hade en lit-
terär och. politisk blomstringsperiod i det tionde århundradet och redan
förut bildade ett mäktigt rike under egne kaner. Bulgarerna i egentlig
mening voro nämligen ett turkiskt (kanske med finnar uppblandadt) folk.,
som, medan grekerna voro upptagne af sina hårda strider i Asien emot
de framträngande araberna, hade grundat en stat bland Balkanhalföns
-spridda slaver och rumäner., liksom de skandinaviske Rus hade gjort bland
de nordöstra elfområdenas finnar och slaver. Men själfva omvändelsen
till kristendomen betecknar dessa bulgariska horders oförmåga att längre
motstå den byzantinska kulturmakten.
Och när de döpte och genom den af kejsarmakten skyddade mis-
sionen slaviserade bulgarfurstarne till och med djärfdes kalla sig tsarer,
så innebar detta icke ett försök af dem att upprätta ett nationellt kejsar-
rike, utan en sträfvan att bemäktiga sig den enda rättmätiga kejsartronen
i Konstantinopel. Striden emellan dem och de där regerande kejsarne,
hvilka själfve tillhörde en måhända upprinneligen slavisk., men snart hel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0025.html
