Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Harald Hjärne: Rysslands äldsta tsardöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 RYSSLANDS ÄLDSTA TSARDÖME.
leniserad ätt från l\tlacedonien, - denna strid är att betrakta icke såsom
en nationalitetsfejd enligt det nittonde århundradets schablon, utan såsom
ett inbördes krig inom det ortodoxa väldet. Och striden slutade efter
hvarjehanda vapenstillestånd och kompromisser (om samregentskap, gif-
termålsförbindelser m. m.) med det s. k. » första bulgariska rikets» full-
ständiga undergång och införlifvande i den regelbundna provinsförvalt-
ningen för tvenne århundraden genom den väldige kejsar Basilius » bul-
gardödaren», som firade sina trettioåriga fälttågsmödors lön med en
tacksägelsefest i Gudsmoders-katedralen på Athens Akropolis, antikens
Parthenon (1018).
På liknande sätt förhåller det sig med de senare bulgarisk-rumäniske
och serbiske tsarernas uppträdande i trettonde och fjortonde århundra-
dena., blott med den skillnaden., att rivaliteten om Konstantinopels tron
då fick ett mera ödesdigert förlopp genom latinernas och turkarnes in-
blandning.
* *
*
Men huru var det med Rysslands ställning i äldre tider till det
ortodoxa kejsardömet ?
För att rätt begripa den saken, måste man först och främst frigöra
sig från alla öfverdrifna föreställningar om de fornryske, egentligen nor-
manniske., härkonungarnes oerhörda makt och lysande segrar öfver gre-
kerna., ej heller skatta allt för högt den roll, som ryssar och väringar.,
vare sig slaver eller skandinaver., spelade i det _gamla Tsargrad eller
Miklagård, i alla nordbors ögon själfva inbegreppet af den högsta jordi-
ska rikedom och härlighet. Så väl i de fornryska krönikorna som i de
isländsk-norska sagorna finnas hvarjehanda berättelser, som vittna om de
hemkomne vikingarnes naiva skryt, men son1 visst icke hålla streck inför
en noggrannare kritik. .
De normannisk-ryska härjningstågen emot Konstantinopel och de
grekiska provinserna vid Svarta hafvet i det tionde århundradet hafva
vållat stor skada å lif och egendom och i början hos regering och folk
uppväckt öfverraskningens skräck, men ingalunda märkbart inverkat på
det byzantinska rikets fortfarande bestånd. Tvärtom lyckades det snart
den kejserliga diplomatien att vidtaga kraftiga försvarsåtgärder~ att för-
vandla dessa ovälkomna besök till uppslag för en regelbunden handels-
samfärdsel, som genom besvurna traktater banade väg för grekiska rätts-
sedvänjor och kristendomens predikan, att använda de ryska krigarskarorna
till förträffliga diversioner emot bulgarerna och andre orostiftare inom
rikets provinser.
Vladimirs dop och förmälning med en kejsardotter 989 (eller 990;
årtalet är ej fullt säkert) ådagalade på nytt den bepröfvade nytta, som
vederbörande i Konstantinopel förstodo att hämta af dylika, alls icke
ovanliga förbindelser med barbarfurstar, så väl nykristnade invandrare
som till och med turkiske hedningar å stepperna vid de odlade provin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0026.html
