- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
16

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Harald Hjärne: Rysslands äldsta tsardöme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 RYSSLANDS ÄLDSTA TSARDÖME.
.artad med den kejserliga, för öfrigt långt öfverlägsna makten, i synner
het med hänsyn till förpliktelser af kyrklig art. Det kunde väl också
hända, att de själfve upptogo ett och annat af den byzantinska utstyrseln,
för så vidt som deras ringare tillgångar sådant medgåfvo. Men de kallade
-sig fortfarande på slaviskt språk kniazi) »konungar» eller »furstar», och
<len mäktigaste bland dem hette vehkij kniaz) »storfurste» (någon regle-
rad succession till denna senare titel kan, trots månge ryske vetenskaps-
mäns bemödanden, svårligen uppvisas i källorna).
Äfven en annan, i sitt slag ganska märklig titel förekommer i Ryss-
land under denna tid. För byzantinerna gällde Rhos länge blott såsom
en af de många »skythiska» horderna. De flesta af dessa horder voro
turkar, och deras härskare kallades både hemma och i Konstantinopel
kaganer. Därför talades också i byzantinsk kanslistil om kaganen öfver
Rlzos) och denna benämning synes efter eller kanske till och med före
1<:ristendomens införande, med stöd af det grekiska föredömet, hafva blif-
vit betraktad och brukad såsom hedersam äfven i själfva den ryske fur-
.stens omgifning. Åtminstone har man ännu kvar från midten af 1000-
talet en fornslavisk panegyrik öfver kaganen Vladimir, och äfven andra
·bevis kunna anföras i samma riktning. Så mycket är säkert, att Ryss-
lands kristne furstar dröjde öfver ett halft årtusende, innan de trodde sig
om att följa de bulgariske tsarernas föredöme och täfla om den högsta
rangen inom den ortodoxa kristenheten. På så långt afstånd tedde sig
kejsartronens majestät i en oupphinnelig glans.
* *

*


»De gudfruktigaste och rättrognaste tsarerna», »våra» tsarer om-
nämndes främst i de ryska kyrkobönerna, och först efter dem de sär-
skilda landskapens »gudfruktige furstar». Endast i Novgorod synes man
härutinnan hafva förfarit något mera vårdslöst och stundom utelämnat
förbönen för tsaren. Men knappast torde detta hafva skett med bestämd
.afsikt att protestera mot tsarens öfverhöghet, att döma af novgorodernas
ofta ådagalagda respekt för Konstantinopels auktoritet.
Den »ryske archonten» hade en bestämd rang inom den byzantinska
·.ho/staten. Han gällde, för att nyttja en modern omskrifning, såsom upp-
vaktande kammarherre vid den kejserliga taffeln (trapeza; en rang, som
sedermera återupplifvas vid det moskovitiska tsarhofvet under öfversätt-
ningen stolnik). Däraf följde, att han eller hans sändebud vid hofvet i
Konstantinopel skulle mottagas med de ceremonier, som tillhörde en
sådan värdighet, och som kunde vara prunkande nog för icke allt för
·bortskämda sinnen.
I den kejserliga titulaturen upptogs bl. a. benämningen herre öfver
Ryssland) och man har ännu bref till och med af en mohammedansk
sultan, som så kallade honom. Den tyske kejsaren Konrad III (vid midten
.af I 100-talet) vände sig till den byzantinske kejsaren med klagomål öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free