Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Harald Hjärne: Rysslands äldsta tsardöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
RYSSLANDS ÄLDSTA TSARDÖME.
-de ryske furstarne i det nuvarande Galizien och Volynien, son1 borde
tillrättavisas från Konstantinopel såsom kejserlige vasaller. I skrifvelser
till ryske furstar påmindes om den >>helige autokratorns» öfverhöghet
-0ch om hans benägenhet att höja deras personliga rang, göra dem lyck-
1ige och ärade inför sitt folk genom förnäma giften. De satte också till-
börligt värde på sådan utmärkelse. Vladimir Monomach (t I 125), från
.hvilken namnet Valdemar genom hans afkomlingars släktförbindelser
,öfvergått i Skandinaviens konungaätter, antog sin morfars (eller möderne-
frändes), den för öfrigt tämligen obetydlige kejsar .
Konstantin Monomachos’
,adliga tillnamn.
* *
*
Allt detta kan förefalla blott som formaliteter, hvilka likväl måste
,anses vara ganska karakteristiska för kejsermaktens politiska återspegling
1 Ryssland.
I verkligheten var den byzantinska öfverhögheten vida innehålls-
·rikare, för så vidt som dess myndighet utöfvades genom kyrkan. Enligt
-
ortodox kyrkorätt lydde hvarje nygrundad folkkyrka under det biskops-
.stift, hvarifrån missionen vid hennes upprättande utgått. Rangen och makt-
förhållandet emellan biskoparne i de gamla stiften voro ordnade genom
de heliga kyrkomötenas beslut och den därmed öfverensstämmande tradi-
tionen. De nya kyrkorna organiserades af ortodoxiens ekumeniske måls-
män, kejsaren och patriarken, med iakttagande af redan gällande lagar.
I kraft af § 28 i Chalcedonmötets kanoner ägde patriarken i Kon-
:Stantinopel såsom sådan (icke såsom ekumenisk patriark) att tillsätta och
viga metropoliter (öfverbiskopar; titeln »ärkebiskop» har i den österländ-
5ka kyrkan en ·särskild betydelse, som historiskt växlar och här icke be-
höfver utredas) inom tre stora >> diceceser» eller generalguvernement enligt
Konstantins provinsindelning. Dessa diceceser voro: Asien, Pontus (båda
tillsammans omfattade Mindre Asien) och Thracien (ungefär västra delen
a.f Balkanhalfön). Till Thracien hörde äfven provinsen »Skythien», hvar-
1ned menades närmast de ännu länge existerande grekiska städerna och
•
Orterna vid Svarta hafvets norra (nordvästra och nordöstra) kuster. Dit
räknades tillika de angränsande, ännu icke kyrkligt organiserade missions-
•
områdena bland barbarerna, för hvilka patriarken ägde att förordna äfven
biskopar, till dess han kunde öfverlåta denna omsorg åt vederbörligen af
honom själf insatte och med bestämda verksamhetsområden försedde
metropoliter.
Rysslands kristning betraktades såsom en organisation af provinsen
Skythien, och den ryska kyrkan inordnades därför under dicecesen Thra-
.cien, som inbegrep åtskilliga metropolitområden n1ed talrika underly-
dande biskopsstift. Nu tillkom ytterligare en sådan »eparki» under sin
särskilde metropolit för »allt Ryssland». Alla metropoliter före den tata-
riska eröfringen (omkr. 1240), utom två, voro greker med fullmakt från
Konstantinopel. Under Jaroslav (1051) valdes en ryskfödd metropolit’ å
Svensk Ti’dskn:ft z894. I, 2. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0029.html
