- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
18

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Harald Hjärne: Rysslands äldsta tsardöme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 RYSSLANDS ÄLDSTA TSARDÖME.
en synod af biskopar i Ryssland., och denne torde undantagsvis hafva
fått bekräftelse af patriarken å sin värdighet, som han likväl innehade
blott få år. Efter hans död tillämpades åter den vanliga regeln. Först
ett århundrade senare (I 147) valdes å nyo en ryss i följd af en politisk
intrig, men utan att vinna allmänt erkännande ens i själfva Ryssland..
Han afsattes efter ärendets pröfning i Konstantinopel på den novgorod-
ske biskopens klagomål.
Vid metropolitens tillsättning handlade patriarken i samråd med sin
egen ständiga biskopssynod i hufvudstaden och framför allt med sin kej-
sares samtycke, som äfven var nödvändigt för alla organisatoriska stad-
gar angående provinsernas kyrkliga indelning. Denna samverkan emellan
de högsta centrala auktoriteterna stärkte deras makt och inbragte stora
summor i både statens och kyrkans kassor, enär ämbetskandidaterna måste
erlägga betydliga ordinarie och extraordinarie afgifter, för hvilka de seder-
mera hade att göra sig betäckte genom inkomsterna af sina egna förvalt-
ningsdistrikt. Konstantinopels finansiella tillgångar begränsades således
icke af kejsarens omedelbara besittningar, och riksstyrelsens finansiella
behof inverkade äfven i aflägsnare nykristnade länder på den framåtskri-
dande kyrkliga organisationen., som i hela sin utgrening från biskopskan-
slierna till kyrkosocknarna kräfde reglerade anordningar (om tionden m. m.)
för riklig uppbörd och mångahanda liturgiska förrättningar med ty åtföl-
jande taxor af olika art. Den beryktade österländska »simonien» var i
sitt slag ett utveckladt beskattningssystem, som främjade ortodoxiens ut-
bredning till hedniska folk och dess försvar mot fientliga angrepp.
* *

*


Genom metropoliten voro äfven Rysslands biskopar, bland hvilka för
öfrigt icke heller greker saknades, organer för Konstantinopels hierarki►
Deras utnämning och ordinatioq hörde till hans befogenheter, ehuru han
vid inträffande ledigheter, enligt kanoniska anvisningar, tog hänsyn till
sina .redan vigde biskopars_
, äfvensom till furstars, ja, stadsmenigheters
förslag. Under Ruriksättlingarnes inbördes täflan hade ingen furste utan
understöd af en pålitlig biskop utsikt att göra sig gällande ens inorn den
närmaste frändekretsen. Men öfver den kyrkliga enhetens bestånd vakade
högre och förutseende makter. När en furste i Volgalandet under senare
hälften af I 100-talet sökte få en egen metropolit, afstyrdes tilltaget utan
svårighet från Konstantinopel såsom skadligt för ortodoxiens sak.
Metropoliten i Kiev var öfver hufvud den ende representanten för
Rysslands enhet under rikssplittringen efter Jaroslavs död (IO54). Genom
honom blef Kiev i sanning »de ryska städernas moder», såsom det heter
i krönikan med anslutning till det grekiska uttrycket metropolis. Genom
honom blef »allt Ryssland» ~n territoriell be~eckning. Han och hans
biskopar residerade i .bestämda städer och utöfv:ade offentlig myndighet
inom bestämdt afgränsad~ områden. Furstarne åter skiftade och ömsade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free