Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Teodor Holmberg: Kristna ideal. Ett inlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Kristna ideal.
Rtt inHigg.
Någon systematisk och djupt ingående granskning af den åskådning,
som Ellen Key framlagt i »En förklaring» (se Svensk Tidskrift 1893
sid. 434-460), gör jag ingalunda anspråk på att här prestera, ej heller
är det min afsikt att ens försöka en dylik. Några spridda tankar och
synpunkter, blott sådana de födts fram ur min egen lifsuppfattning -
se där hvad jag i all enkelhet tänker komma med.
Den kritik, Ellen Key å sid. 437–440 vänder n1ot kristendomen och
de kristna, synes mig hvarken sann eller träffande i det hela, om också
en och annan släng rispar huden. Hon erkänner väl, att mången typ af
ädel mänsklighet utbildats efter Kristusidealet, men detta senare är dock
ingalunda absolut, och går man i Kristi spår, så når man icke dit »där
mänskligt lif blommar i jordisk skönhet och lycka; ej ofta dit, där forska-
ren uppdagar, snillet skapar eller frihetsvännen strider».
Det vill med andra ord säga, att kristendomen (tro på Jesus Kristus
som vårt lif och föredöme) ej är synnerligen mäktig att skapa och främja
en sann, ljus och vidtfamnande mänsklig kultur. Men antiken och den
moderna åskådning, Ellen Key själf omfattar, äro därtill mera rustade,
och då äfven dessa lifsuppfattningar enligt Ellen Key, kunna karakterise-
ras innerst som utslag af en religiös kraft (»religion är allt, som upplyfter
våra hjärtan» och evolutionismen »kan varda omfattad med religiös hän-
förelse>> sid. 436), så blir resultatet häraf, att såväl den antika som den
moderna hedendomens religion bättre än den kristna förmår att till sann
humanitet frigöra, lyfta och utveckla människolifvet.
Jag tillåter mig att i n1otsats till denna åskådning hänvisa till min
lilla uppsats »Kultur och Kristendom» i Läsning för Folket 1893 och vill
här blott framhålla följande:
Jag har varit i många både kristna och icke-kristna hem och akt-
gifvit på företeelser i desarnma, men nog tycker jag mig hafva i de förra
funnit största blomning af skönhet och lycka, ty där fanns mest af lifs-
jämvikt och helgjutenhet, två begrepp, som äro väsentliga beståndsdelar
af jordelifvets fägring och harmoniska glädje. Jag nämner detta som min
rent personliga erfarenhet, elen må nu kanske vara blott föga värd. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
