Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Teodor Holmberg: Kristna ideal. Ett inlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 KRISTNA IDEAL.
har äfven mer än en gång sett och förstått, att kristen tro varit mäktig
att uppehålla och gifva nytt lif åt en kärlek makar emellan, hvilken eljest
skulle förkolnat och lämnat efter sig blott vemod och pessimistisk bitterhet.
Och vill Ellen Key upprätta förteckning öfver kristna forskare, snil-
len och frihetsvänner (vare sig enskilda sådana eller hela frihetsriktningar
på kristen grund), så tror jag, att hon skall få en ganska lång lista och
å denna komma att inregistrera många odödliga namn, som minna on1
glänsande eröfringar inom tankens värld, om hög konstnärlig alstring, om
mäktiga frihetsrörelser - om ock i mycket behäftade med ofria element.
Jag erinrar blott om hugenotter, om puritaner, den amerikanska fristatens
fäder, den kungliga absolutismens motkämpar.
»Kristus», säger E. K., »har djupast intryckt i mänsklighetens med-
vetande den sanningen: att man måste gifva sig själf för att finna sig
själf. Men den motsvarande halfdel, som först gör denna sanning till ett
rundadt helt, den, att innan man kan hafva ett själf att ge, måste tnan
först varda ett jag, denna sanning har andra förkunnare. Hvarje förut-
sättningslös blick på kulturutvecklingen visar: att samhället för sitt be-
varande, odlingen för sin fortgång ofta behöft egenskaper, alldeles mot-
satta de kristliga dygderna (min kursiv.); de hafva brukat t. ex. den
antika eller moderna andens yttringar af själfkänsla och själfhäfdelse,
mod och lefnadslust, skapareglädje och skönhetskärlek, tankedjup och
skepsis.»
Att varda ett jag - voro då Jesus Kristus, Paulus, Petrus, Johannes,
Jakob, Tertullianus, Augustinus, Bernhard, Dante, Birgitta, Luther, Pascal,
Milton, Geijer, Runeberg m. fl., m. fl. svagt utpräglade karakterer och
individer? Eller besutto de ej i sin religiösa tro en outtömlig fond af
alla möjliga lifskrafter, som påverkat människor och samhällen, en den
djupaste källa till utvecklande och förstående af sann mänsklighet?
Saknade martyrerna, Luther, Gustaf Adolf, Cromwell och hans >>järn-
sidor», Gordon pascha m. fl. mod? Och med hänsyn till moraliskt mod
isynnerhet, icke minst där det består sin kamp mot hvardagslifvets små-
styng och alla bitterheter, torde kristna män och kvinnor bättre hålla
profvet än världsmänniskorna.
Hafva de kristna inga skalder och tänkare, för att nu icke tala om
de många moderna tänkare i allmänhet, som påverkats af kristendomens
grundåskådning? Utan »tankedjup och skepsis» behöfver man ej vara,
för det man är kristen, och kristna teologer - Schleiermacher, Kierke-
gaard, Martensen, Ritschl o. a. - torde vara lika beresta å den rena tan-
kens farvatten som moderna filosofer och naturforskare samt hafva utmärkt
sig för tankestyrka, känslodjup och synvidd så mycket som trots någon.
Icke heller vi äro utan skepsis och acceptera icke utan vidare t. ex.
Mill, Spencer eller Comte.
»De kristliga dygderna». Kristendomen är icke ett löst aggregat af
vissa, förmodligen mest negativa dygder. Den är en enda, hela männi-
skan som en blixt genomkorsande princip: själens san1lade tro på Gud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
