Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Teodor Holmberg: Kristna ideal. Ett inlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISINA IDEAL
skapsbrottet, synes mig oförnekligt, liksom att hon med sympati fram-
ställer Willi, ehuru ju denna stackars varelse blir ett slags inbrottstjuf
rätt och slätt, om man icke förgyller saken, en inbrottstjuf icke mindre
farlig., för det att den är en kvinna. Den moderslycka, hon vetat förskaffa
sig genom en stöld ur skapelsens brunn, torde i det verkliga lifvet så i
inre som i yttre mening blifva blott fiktiv.
Liksom världsalltet hophålles af några få väldiga lagar, så hålles.
äfven den sedliga världen vid makt af några få lagar, som för sunda och
oförvillade sinnen stå själfklara. Att bringa dem under debatt - är det
till gagn eller skada öfvervägande?
Det är möj-ligt, att, som E. K. säger å sid. 456, »nutidens starkt
uppdrifna känslighet för stämningar, nyanser, lynnesskiftningar vålla, att
bristen på sympati (inom äktenskapet) kännes mer outhärdlig, men också
rikedom på sympati långt mer lyckliggörande». Ömtåligheten är större-
nu än förr i förhållandet makar emellan. Icke omöjligt, men dock tror-
jag, att det hvarken är eller blir så nervöst ömtåligt i lifvet som i de
skrifvandes böcker, där smaken (?) fordrar starka konflikter, retelser och
tillspetsade situationer. I nittionio fall af hundra torde den relativa lyc–
kans grundlag vara den, att sundt gemensamt tycke, inbördes trohet,
hjälp i lifvets arbete och sorg, gemensam kärlek till och n1ånhet om
barnen garantera ett normalt godt äktenskap. Jag tror, att i hvad E. K:
sagt härom ligger något af osund och öfverdrifven öfverklasskultur.
Jag förstår icke heller, hvad E. K. innesluter i uttrycket sid. 459 ~
»man och kvinna böra erhålla full likställighet inom och utom äktenska-
pet, så att ingendera har · något att i yttre mening vinna eller förlora
genom äktenskapet. >
>
Enligt E. K. är det enda sedlighetsprogram, som har en framtid,
det »att lära ungdomen djupt vörda Eros».
Denna gud har sitt väsendes rötter djupt försänkta i en naturdrift,..
lika stark som själfbevarelsedriften. Sorn en blind naturmakt är den icke
i och för sig berättigad till »djup vördnad>>, ty den kan verka likaså väl
ödeläggande som uppbyggande, alldeles som ett jordskalf kan öfver oceanens.
vågor upplyfta ett nytt land eller i dem nedsänka ett redan befintligt.
Endast då tjänar gud Eros det äkta mänskliga lifvets vidmakthållande, då
han ledsagas af förnuft och sedlig viljestyrka.·
Jag skulle för min del vilja tillropa den manliga ungdomen icke ett:
»vörda djupt Eros>>, men väl ett: »vörda djupt kvinnan»! Lära sig näm-
ligen ynglingar och män detta, vördnad för både underklassens och öfver-
klassens kvinnor - icke minst för den förras - ja, då ligga det fran1-
tida äktenskapets grundvalar djupa och säkra. Då skall äfven kvinnan i
sin ordning lära sig att icke blott älska, men äfven att vörda mannen..
Korteligen: låtom oss fästa vår blick mindre på de gamla gudarna -
vare sig Pan eller Eros - än på de unga människorna !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
