Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hulda Lundin: Hvad jag såg i Amerika. Föredrag hållet i Nya Idun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD JAG SÅG I AMERIKA. 33
Afgift:en i International Council är 100 dollars för 5 år.
»Genom samarbete lära vi förstå hvarandras intressen, förståendet
,alstrar sympati, och sympatien mångdubblar våra krafter», sade Mrs Sewall
vid ett af våra många sammanträden rörande denna angelägenhet.
Nästa internationella kvinnokongress kommer att hållas i London 1898
under Lady Aberdeens ordförandeskap. Till vice ordförande utsågs Mrs
May Wright Sewall, till förste sekreterare Mrs Mac Laren, England, till
andre sekreterare M:me Marie Martin, Frankrike, och till kassör fru Alexan-
dra Gripenberg, Finland. D:r Ellen Fries blef, som bekant, vald till korre-
sponderande ledamot för Sverige.
Last but not least förtjänar att nämnas bland de styrande vid kvinno-
kongressen den älskvärda sekreteraten, Mrs Foster Avery. För henne är
kvinnofrigörelsen - en religz·on. Att kalla henne för kvinnosakens madonna
blef också ett bevingadt ord vid kongressen. Det var egentligen genom
innerligheten i sina anföranden, som Mrs Avery grep sina åhörare. Hon
var allas älskling. Så snart hon visade sig på platformen, utbröt bland
åhörarne ett jubel, som aldrig tycktes vilja taga slut.
Af de fyra äldsta banerförarne för kvinnoemancipationen i Amerika
voro närvarande endast Lucy Stone, som afled för några veckor sedan,
och Susan Anthony.
Man hade ägnat de fyra förkämparne, Lucretia Mott, Cady Stanton,
Lucy Stone och Susan Anthony, en vacker hyllning, genom att i the Hall
of Honor i Woman’s Building i gyllene bokstäfver inrista deras namn, och
därjämte hade man låtit hugga deras drag i marmor. I centrum af kvinno-
byggnaden stod nämligen fyra marmorbyster, återgifvande de ädla dragen
af de·ssa fyra märkliga kvinnor.
Susan Anthony är säkerligen den djärfvaste kämpen för kvinnans po-
litiska rättigheter i Amerika. Redan för 40 år sedan öfvergaf hon lärarinne-
kallet för att uteslutande kunna ägna sig åt kampen för kvinnans rösträtt.
Vältalig, kvick, logisk och argumentstark lyckades hon alltid hänföra sina
åhörare. »Jag kan z’nte dö) förrän jag segrat», utropade hon vid slutet af
· ett af sina många brillianta anföranden vid kvinnokongressen.
För min del tror jag, att kvinnorna i Amerika stå ganska nära· sitt
mål. Och är någon kvinna mogen för politiska rättigheter, så är det i
sanning den modiga) viljestarka och sjå’lfständiga amerikanskan. ·
Svensk Tz’dskrijt z894. I. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
