Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Om drömmarna. Psykologisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DRÖMMARNA.
till och som vi kanske ägna vårt medlidandes tårar. :Men i vaket tillstånd
blir denna förblandning af sken och verklighet dock aldrig fullständig; förstån-
det blandar sig förr eller senare i leken och stör illusionen. Ej så i drömmen 1
förståndet sofver ju då, och fantasiens gyckelspel få därför, så länge sömnen
är tämligen ostörd, fortgå med fullt verklighetsintryck – ett intryck, som ju
ofta kan vara så plågsamt, att vi i djupaste ångest kasta oss på vårt läger och
pannan badar i kallsvett. JVIidt under denna vånda kan det dock hända1 att
vi trösta oss med den tanken: »det är ju bara en dröm!» Det var då en glimt
af halfvaket förstånd som bröt in i drömnatten, ungefärligen som när en teater-
kritikers estetiska reflexioner störa hans illusion rnidt under den mest skakande
scenen i ett skådespel.
Det är nämligen att märka, att det förut fällda påståendet om förståndets
och viljans paralyserande under sömnen blott bör tillmätas en relativ betydelse.
Fullt borta är nog ej någonsin förståndsverksamheten, förr än i döden.
Och då och då störes sömnen så pass, att något litet blod strömmar till hjärn-
barkens högre regioner, en och annan sporadisk tanke eller viljeyttring gör sitt
inslag i drömmens väfnad; så småningom blifva dessa glimtar från den vakna
världen allt fler och fler, till dess att man slutligen verkligen vaknar.
Naturligen är det ej sagdt, att de sinnesintryck, som gifva uppslaget till
drömmen, alltid förskrifva sig från det yttre. De kunna lika väl komma från
det inre af människans egen kropp, - från matsmältningsprocessen (man dröm-
mer t. ex. oroligt efter en för stark supe), från andningsrörelserna (hämmad
andedräkt ger upphofvet till drömmen om »maran»), från muskel- och ställ-
nings-sensationerna (förlamning af de särskilda muskel- och tryck-sensationer,
som åtfölja vår kropps tryck mot bädden, orsakar drömmar om att man flyger
eller sväfvar i luften), jämviktskänslan (rubbad sådan medför dröm om ned-
störtande i afgrunder) o. s. v. De gamle hade nog ej så alldeles orätt vid
sitt drastiska påstående: »drömmarne komma från magen». -:– Välbekant är,
huru vissa narkotiska gifter åstadkomma drömmar, med olika specifika egen-
domligheter vid olika gifter. Sällhetsruset vid opium, oändlighetsdrömmarna
efter intagande af haschisch, de plågsamt vidriga fantasierna vid en förgiftning
med belladonna eller spik.klubbans atropin äro härpå lika många exempel.
Men gifvas ej drömmar med annat än kroppsligt ursprung, finnas ej rent
psykiska drömmar?
Ja - och nej. Något rent psykiskt finnes ingenstädes inom det mänsk-
liga erfarenhetsområdet; alla psykiska funktioner uppbäras och ackompagneras
af fysiska processer. Och till någon verklig nydaning, någon skapelse af intet kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
