Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Polemik: Om kristendom och socialism - I. L. Bergström: Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 OM KRISTENDOM OCH SOCIALISM.
medlen säger Ni - är det, som enligt hans åsikt differens mellan dem
uppstått>>. Blandar man nu bort betydelsen af ordet socialism och förväxlar
min uppfattning däraf med den - såsom jag ville uttrycka mig ytliga
uppfattningen af saken, så blir jag ju en tämligen farlig karl -· hvilket skulle
bevisas!
Men den som läst mm broschyr, vet mycket väl, att jag äfven bekämpar
socialdemokratiens mål - och ej blott dess medel - hvilket Ni ej omtalat.
Jag har enligt Eder mening ej gifvit rätt åt religionens absoluta betydelset
men Ni har ej själf direkt angifvit, hur man skall fatta religionen för att den
må få behålla sitt absoluta värde. Indirekt har det ju skett genom Edert tal
om kristendomens »absoluta» betydelse. Absolut kan visserligen fattas i något
olika bemärkelser, men enligt Edert resonnemang sku1le det väl i detta sam-
manhang betyda »oberoende» af den i tid och rum varande världen.
Det är med full afsiktlighet, som jag bekämpar en sådan »absolut» upp-
fattning af religionen. Ingen verkligt religiös människa tror jag skall kunna
gå in på Edra resonnemanger om religionen såsom en blott inre personlig
angelägenhet. Ni säger, att den människokärlek, som religionen kräfver, en-
dast innebär, att man vill sin nästa väl, men att den för öfrigt är fullkomligt
likgiltig med hänsyn till medmänniskors »välstånd i det yttre lifvets förhållan-
den». H vad vill det då säga att vilja sin nästa väl? Är det endast lika med
det att söka omvända honom? Skola vi såsom kristna älska våra i yttre me-
ning fattiga medmänniskor endast genom att predika bättring för dem? Kristus
säger: »Jag var hungrig, och I gåfven mig – eller: gåfven mig icke äta» etc.
Att vilja sin nästa väl, låter bra. Men nog tycka vi om att se en sådan vilja
uppenbara sig äfven »i det yttre lifvets förhållanden».
Ni säger, att »ett rätt religiöst förhållande mellan människorna» kan före-
finnas äfven »mellan dem, som i yttre hänseende såsom fiender stå väpnade
mot hvarandra». Tillämpa denna sats först på enskilda personer och sedan på
folkens förhållande inbördes! Jag hoppas då, att Ni tar tillbaka det påståendet
åtminstone, att det religiösa förhållandet därvid kan vara rätt beskaffadt.
Edra exegetiska anmärkningar fruktar jag skola tämligen motvilligt god-
kännas af herrar teologer. Ni säger: »Kristi rike är enligt hans _
egen utsago
ej ett rike af denna världen>>, och uttyder detta så, att hans rike följaktligen
ej »står i något i förhållande till yttre samhällsformer såsom blott sådana».
»Såsom blott sådana» – det låter visserligen bra. Men tänk efter hvilken
betydelse prepositionen » af» kan äga i Joh. 18: 36. Jag tror mig ha rätt, om
jag påstår, att den (Ex) betecknar ursprunget. Kristi rike är ej en produkt af
världsliga potentaters klokskap. Det är sant. Men det är också sant, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
