Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Polemik: Om kristendom och socialism - I. L. Bergström: Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KRISTENDOM OCH SOCIALISM. 6 [
Kristi rike är ämnad! att vara en surdeg i världen. Kristus själf anse vi kristna
för att vara världens frälsare och det icke blott de enskilda människornas utan
äfven folkens och därmed ock samfundsförhållandenas. De kristna vänta och
hoppas, att hans rikes surdeg slutligen skall genomsyra hela degen (== alla
förhållanden, äfven de yttre) och att sålunda slutligen en ny himmel och en
ny jord skola frambringas~ i hvilka rättfärdigheten härskar.
Min uppfattning af socialismen anser Ni vara felaktig, emedan mm defi-
nition skulle vara för vid. Men här är det ju närmast fråga om ordets bety-
delse. Användes det numera endast i en så trång bemärkelse, som Ni synes
antaga? Det är frågan. Härvid vädjar jag till sådana vetenskapliga framställ-
ningar af etiken som Paulsens »System der Ethik» sid. 743 ff. samt Marten-
sens kristliga etik, sociala delen, sid. 193 ff., danska upplagan.
Edra resonnemanger om slafveriets afskaffande och kristendomens för-
hållande därtill synas mig föga träffande. Att Paulus ej gick brådstörtadt till-
väga, är sant. Men däraf följer ingalunda, att kristendomens anda är likgiltig
gent emot slafveriet. Sedan Paulus och de första kristne lyckats få in den
öfvertygelsen bland människorna, att de alla voro bröder och borde betrakta
sig såsom barn inom samma familj, så följde snart på grund af kristendomens
surdegsnatur den rätta tillämpningen häraf »i de yttre förhållandena>>.
Men min tid tillåter mig icke att gå igenom alla Edra exegetiska och
dogmatiskt-etiska anmärkningar.
Jag vill endast säga några ord angående Edert tal om »pia fraus».
H vilkendera af oss, som nu är besmittad af detta gift, torde väl behöfva, en
Eten undersökning.
»Kristendomens makt öfver smnena», och hvarpå denna beror, därom
torde historien kunna lämna oss åtskilliga lärdomar af värde. Kristendomen
har under vissa perioder varit en stormakt af första rang, men den har
ock fått kännas vid ringaktningens smälek. Visserligen har den ej alltid
själf gjort sig förtjänt af att smädas och föraktas, men understundom torde
dess anhängare gjort rättast i att gifva sig själfva skulden därtill. Och det
tro vi oss »tryggt kunna påstå» hafva varit händelsen, när dess surdegsnatur
förlorat sin genomsyrande kraft. När man t. ex. under medeltiden drog ut
konsekvenserna af. den spiritualistiska riktning, som Ni förfäktar, så lämnade
man allt arbete på det yttre lifvets omgestaltande - och drog in i klostren.
Den realistiska riktning, till hvilken undertecknad vill höra, sattes i rörelse af
Luther, som i stället för klosterlifvets uppgifter förordade en kristlig verksam-
het .för familjen, kyrkan - och staten. Guds sol lyser lika väl öfver -
man · kan ju säga: katolicism, munkväsende, slafveri, despotism, anarki, nihi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
