Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Polemik: Om kristendom och socialism - II. Frans von Schéele: Replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KRISTENDOM OCH SOCIALISM.
förstånd. H vad Jag vill är .ock en praktisk kristendom, men icke en natio-
nalekonomisk.
Lektor Bergströms invändning mot mm tolkning af Jesu ord i Joh.
18: 36 förlorar sin betydelse, om man läser orden i sitt sammanhang. Jag
vill ej upptaga utrymmet med att närmare uppvisa detta, utan hänvisar blott
till skriftstället.
Med kristendomens »populariserande » menade jag, såsom af sammanhan-
get framgick, försöken att göra kristendomen populär (allmänt omtyckt) genom
dess sammanställande med socialism eller andra politiska partisträfvanden.
Jag underlät ej i min uppsats att redogöra för den särskilda betydelse,
hvari lektor Bergström i sin broschyr använde termen socialism och har icke
förtjänat til1vitelsen att »blanda bort» och »förväxla» denna betydelse. Men
jag anser den fortfarande i hög grad olämplig i en folkskrift, låt vara att man
i vetenskapliga verk äger större frihet i termino1ogien. När broschyrens för-
fattare slutar sin skrift med orden: »Men då bör icke heller socialismen vara
fientlig mot kristendomen» - så skall helt naturligt det stora flertalet af den
publik, till hvilken han vänder sig, tro, att han menar det politiska parti,
hvilket under detta namn är välbekant bland oss, och att hans mening med
skriften varit - visserligen ej att gör~ proselyter för socialismen - men att
försona de faktiskt gifna socialisterna med kristendomen genom vissa erkän-
nanden från denna religions ståndpunkt åt deras principer.
H vad så till sist angår Luthers auktoritet, hvilken Lektor Bergström vill
använda mot mig; så håller jag tvärtom före, att den, som såg kristen-
domens väsen i en rättfärdiggörelse genom tron, just opponerade sig mot en
uppfattning af religionen såsom bestående i vissa yttre gärningar, i samhälls-
former 1. d. Och min öfvertygelse är, att lika väl som Luther på sin tid
kämpade mot kristendomens förytligande 1 sådana negativa yttre lifsformer,
som munkväsendet, fastandet o. s. v.; lika visst är man trogen mot hans anda,
om man i våra dagar ogillar kristendomens förblandande med sådana positiva
yttre åtgärder, som de hvilka Lektor Bergström kallar »sociala sträfvanden».
F r’1nS ’V’Cn Scheel~.
–-o-cc~-•–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
