Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Polemik: Om kristendom och socialism - I. L. Bergström: Genmäle - II. Frans von Schéele: Replik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 OM KRISTENDOM OCH SOCIALISM.
lism etc som hithersk kristendom. lVIen nog tror jag för mm ringa del, att
det är den gudomliga solens värme och ljus, som vi hafva att tacka för dP
förändringar till det bättre just i det yttre lifvets förhållanden, hvilka genom
reformationen kommit oss till del. »Denna sorts populariserande (- är kri-
stendomen kanhända en filosofisk religion?) af kristendomen» tror jag, att
Luther till stor välsignelse införde inom den alltmer urartade medeltidskato-
licismen.
L.. Bergström.
IL Replik.
De personliga invektiv, som Lektor Bergström tillåter sig använda mot
mig, lämnar jag helt och hållet å sido, och jag skall heller icke uppehålla
mig vid löjligheten i hans påstående, att bvad jag velat bevisa varit, att han
vore »en tämligen farlig karl>>. Mitt verkliga syfte var ett helt annat; jag
begagnade hans broschyr blott såsom ett uppslag, för att få tillfälie att för-
fäkta en uppfattning af religionen såsom något inre, hvilken jag trodde be-
höfva uttalas i vår tid. Såsom bevis på, huru i de mest skilda läger denna
religionens och kristendomens sanna betydelse i våra dagar förbises, riktade
jag uppmärksamheten på de amalgameringar mellan socialism och kristendom,
som på olika håll gjorts, och därvid var Lektor Bergströms folkskrin det när-
mast till hands liggande exemplet, men icke det egentliga hufvudföremålet för
mm uppsats.
Det sätt, hvarpå Lektor Bergström försvarar sig mot mm i förbigående
framställda anmärkning, att i hans definition på religionen saknades ett fram-
hållande af religionens absoluta betydelse, skulle vara högst förvånande, om
man toge hans framställning för fullt a1lvar. Icke är väl Lektor Bergström
obekant med betydelsen af begreppet absolutI Och att det begreppet behöfde
tilläggas till hans definition af religionen, borde äfven han haft lätt att inse.
Icke kallar man väl hvarje beroende af en osynlig makt religion: då skulle
äfven den banalaste spökrädsla vara religion.
Naturligen är min mening, att den religiösa viljan äfven skall förverk-
ligas »i det yttre lifvets förhållanden». H vad jag ville framhålla i min upp-
sats var blott, att religionen ej innebär några tekniska, nationalekonomiska
eller politiska föreskrifter rörande medlen att i det yttre vinna viljans mål.
Att sålunda kristendom såsom religion ej lämnar utslag mellan socialism eller
icke-socialism, utan blott föreskrifver människokärlek - naturligen icke en
overksam sådan, utan en som i handling yttrar sig efter individens eget bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
