Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hj. Palmstierna: Om arbetareförsäkring. Föredrag hållet i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARBETAREFÖRSÄKRING.
Till följd häraf voro ock de män, som nu länge hade ,ledningen
inom Europa., genomträngda af frihetens ideer inom_det industriella och
merkantila området., samt innerligen öfvertygade .om., att allt ingripande
här af staten blott skulle bringa skada, särskildt i afseende å det eggande
inflytandet af hvars och ens själfhjälp., och att om blott alla band blefvo
lösta, skulle också allt ordna sig af sig själft på bästa sätt. Den under
deras händer sålunda hastigt utvecklade täflan visade emellertid snart nog
äfven skuggsidor., ty med världsmarknaden och den häjdlösa konkurren-
sen följer ofta öfverproduktion, osäkerhet uti den ekonomiska ställningen
och en alldeles oförtjänt arbetslöshet för tusenden., som då hafva svårt
vända sin hand till något annat; den fordna lugna., själfständiga ställnin-
gen finnes ej längre hos den lätt afskedade verkmästaren, ej hos dispo-
nenten, hvars hufvuduppgift ofta är att skaffa stora utdelningar, ej ens
hos aktieägarne., som ej få sköta sina egna affärer, i stället är det öfver-
allt en jäktande oro, ehuru ibland starkt förgylld. Arbetaren åter har,
ifrån att vara en om ock tarflig medlen1 af mästarens fåtaliga familj, nu
. blifvit snart sagdt ett nummer bland fabrikens tusende., kanske med hög
arbetslön samt frihet att komma och gå, men också utan något stöd, när
arbetskraften sviker., vore det äfven tillfälligt, och på samma gång per-
sonlighetskänslan skulle utveckla sig genom friheten, blifver den till en
viss grad kväfd af dessa stora förhållanden.
Dessa med den fullständiga friheten under form af pauperism och
proletariat framträdande olägenheter, och hvilka föga blifvit afhjälpta ge-
nom frivilliga sjukkassor etc., hafva dock hos mången rubbat tron på de
alltför ensidiga frihetsbegreppens ofelbarhet och bragt dem att hoppas,
att den så länge förbisedda staten skall vara den, som kan ingripa till
arbetarens förmån samt ordna deras försörjning, när arbetskraften sviker.
Vill man nu till en början betrakta dessa förhållanden uti andra län-
der, är det icke mer än rättvist att, när det hufvudsakligen gäller ind u-
strien, först se på England, synnerligen som detta land först och full-
ständigast bröt de gamla banden, i det att där redan i slutet af förra år-
hundradet infördes mycket maskiner, som då gjorde en mängd arbetare
öfverflödiga och sålunda nedpressade arbetslönen till ett betänkligt mini-
mum. Såson1 ett exempel på industriidkarnes försök där i landet att
nedbringa produktionskostnaden må från parlamentshandlingarna anföras
den patron, som dref sin fabrik natt och dag med 2 sätt pojkar, som
för besparings skull turvis begagnade samma sängar, så att dessa aldrig
hunno blifva svala.
Den omnämnda låga arbetslönen blef slutligen så knapp, att den
måste ökas genom bidrag från fattigväsendet, hvilket ock utan stöd af
själfägande bondestånd, enär nästan all jord slagits under adeln, städse
blef tyngre, så att fattigskatten på I 820-talet steg till den för den tiden
ofantliga summan af I 50 mill. kr. årligen, hvilket dock nedbringades till
hälften _
genom 1834 års fattiglag, som borttog det omnämnda bidraget
och inskränkte all hjälp till själfva fattighuset. Sålunda prässade både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
