Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hj. Palmstierna: Om arbetareförsäkring. Föredrag hållet i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 OM ARBETAREFÖRSÄKRING.
från ofvan och nedan, återstod för arbetarne ingen annan utväg än att
sluta sig tillsammans fackvis uti själfhjälpsföreningar., de s. k. trades-
unions, ett slags modernt skråväsende till gemensamt skydd. Dessa för-
eningar, ej tillåtna förr än I 824, hafva mycket bidragit till att höja den
engelske arbetarens ställning och själfmedvetande, samt hafva, tack vare
den manliga energien hos det engelska folket, kraftigt utvecklat sig, så
att de nu omfatta 5 mill. arbetare och årligen utlämna 30 mill. kr. i un-
derstöd.
Dessa i många hänseenden nyttiga föreningar hafva blifvit förebilder
till alla dessa olika fack- och strejkföreningar uti alla länder, hvilka kan-
ske gjort någon nytta, men säkerligen mycken skada åt såväl industrien
som arbetarne, och där socialismens tvång öfver den enskildes rättighet
att arbeta gifver en vrångbild af den fria själfständighet, som var grun-
den till de första föreningarne, i likhet med hvad som stundom skett
med den likaledes från England hämtade, men ofta uti en oriktig jordmån
utplanterade parlamentarismen.
De engelska kassorna, fullt frivilligt bildade och utan någon offent-
lig kontroll, då staten endast motvilligt accepterat dem, anses ej vara
fullt solidt organiserade samt omfatta blott den bättre och bofastaste
tredjedelen af arbetarne, lämnande det städse växande antalet lösa arbe-
tare åt sitt öde och åt fattigvården, hvars utgifter också nu åter stigit
till I 50 mill. kr. årligen. En del enskilda försäkringsbolag verka dock,
hvaraf det största lär vara Prudential, som säges försäkra I o mill. arbe-
tare. Att emellertid arbetarefrågan icke är tillfredsställande löst i Eng-
land, framgår af de idkeliga jättestrejkerna därstädes, ofta stödda af den
allmänna opinionen, och hvilka måhända komma att störta England från
dess stora höjd uti industriellt och rnerkantilt hänseende.
I 880 antogs där dock en lag om arbetsgifvarnes ersättningsskyldig-
het vid olycksfall, ett välbehöfligt tillägg till den gamla, oftast på preju-
dikater stödda, engelska lagen, hvars invecklade beskaffenhet man påstår
gör den till ständigt föremål för en toast vid de banketter, de unge ad-
vokaterna just på denna grund kunna bestå sig.
Uti Frankrike, där fordom arbetarne voro strängt bundna vid jor-
den eller handtverket och där de på vägårne strykande fattige föddes
genom tiggeri eller af ·de rika höspitalerna, ändrades allt med ett slag
genom I 789 års revolution, och med den fulla själftagna friheten, kom
den socialistiska satsen om rätten till arbete och fattigförsörjning geno1n
staten, men de sålunda uppställda 1794 års lagar visade sig snart outför-
bara och deras resultat blef egentligen indragning till statskassan af hospi-
talernas rika dotationer, så att sedan kunde dessa ej heller hjälpa de fat-
tiga. Liknande socialistiska åsikter gåfvo sig äfven tillkänna under revo-
lutionsåret I 848.
Under tiden bildade emellertid de franske arbetarne, hvilka liksom
hela nationen utveckla stor individuell sparsamhet och förtänksamhet,
många själfhjälpsföreningar, understödda af staten, som I 850 inrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
