Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hj. Palmstierna: Om arbetareförsäkring. Föredrag hållet i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARBETAREFÖRSÄKRING.
Hufvudtanken uti förslaget är, att all försörjning vid invaliditet,
denna må ·vara åstadkommen genom olycksfall, genom förslitning i arbe-
tet, eller genom ålderdom, d. v. s. uppnådda 70 år, behandlas efter samma
princip, hvilket gifver en stor reda och enkelhet åt hela lagen samt un-
derlättar betydligt beräkningarne. l\1an har nämligen funnit, att af de
c:a I 2,000 invalider, män och kvinnor, i Sverige, som årligen upphöra
att vara arbetsföra, högst 1/ 10 blifva det genom olycksfall, hvarförutan
det ofta är svårt att utreda, om olycksfallet i någon mån berodde på
arbetarens egen bristande försiktighet, eller kanske vårdslöshet. Uti.
Tyskland, där pensionerna vid olycksfall äro högre än vid annan invali-
ditet samt de förra betalas ensamt af arbetsgifvarne, men de senare äf-
ven till hälften af arbetarne, har man funnit, att det ofta blifvit processer
mellan arbetarne, som söka få så mycket som möjligt till olycksfall, och
arbetsgifvarne, som söka få det till vanlig invaliditet. Man slipper här
äfven den svåra indelningen af yrkena uti olika farlighetsklasser, och det
är just icke någon skillnad i princip, om arbetsförmågan förloras hastigt
genom ett olycksfall eller srnåningom genom en mängd smärre olycks-
fall såsom vid yrkessjukdomar.
Relativt till ålderdomsförsäkring blifva äfven de gjorda inbetalnin-
garne till mera nytta, ty om en person enligt kommittens förslag skulle från
det 2O:e året betala 9 kr. årligen så länge han är arbetsför, får han 100
kr. i pension, när han blifver oförmögen till arbete eller och 70 år, oeh
kommer då 60 °/o af alla de betalande i åtnjutande af en dylik pension.
Vid en enbar ålderdomsförsäkring åter fingo vid lika stora inbetalningar
ä.fven 60 °/o samma pension och det vid 60 års ålder; då skulle likväl
inbetalningen årligen ske intill det 60:e året, m~n 1/4 af 60-åringarne hafva
dessförinnan blifvit invalider och troligen ej kunnat betala sina premier
och sålunda gått miste om sin pension, och 1/ s hafva ej blott blifvit in-
valider utan äfven dött före 60 år, hvaremot af de pensionstagande 60-
åringarne 2
/s ännu äro arbetsföre och således ej i behof af pension.
Därtill kommer, att olika yrken på landet .och i städerna gifva sina
arbetare en högst olika lifslängd, så att vid en ålderdomsförsäkring få de
sunda yrkenas arbetare stora fördelar, medan vid en invaliditetsförsäkran
det är de osunda yrkenas arbetare, som tidigt få åtnjuta sina pensioner,
men vanligen icke länge. Ålderdomsförsäkringens kalkyler försämras äf-
ven städse genom den pågående förlängningen af medellifslängden i Sverige,.
som på 20 år ökats med I 1/2 år, medan detta vid invaliditetsförsäkring
motverkas däraf, att de allt friskare personerna få sina pensioner senare.
Pensioneringen skulle om/atta alla dem, som voro mot aflöning täm-
ligen fast anställda, d. v. s. arbetare vid fabriker och verkstäder, ’gesäller
och lärlingar, tjänstehjon och statkarlar samt sjömän, äfvensom biträden
af olika slag, när deras aflöning ej öfverstiger I 800 kr.~ hvarförutom pen-
sioneringen äfven omfattar de försäkrades hustrur och i vissa fall deras
efterlämnade änkor och barn. De sålunda till försäkring afsed<le utgöra
med de pensionerade I million, eller 1
/3 af Sveriges befolkning öfver I 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
