Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Hj. Palmstierna: Om arbetareförsäkring. Föredrag hållet i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARBETAREFÖRSÄKRING. 73
den alltmera tilltagande rörligheten hos arbetarne, så att en pensions-
kassa numera bör omfatta hela landet, och då bör det hela ordnas af
staten, som på så många andra områden blifvit tvungen att för samhäl-
lets välgång ingripa uti individernes görande och låtande.
Äfven uti Sverige hafva dock enskilda bolag börjat syssla 1ned ar-
betareförsäkring, hvilket visar, att det är en trängande fråga för dagen;
sålunda är Svenska Arbetareförsäkringsbolaget under bildning och för-
säkringsbolaget Thule har utfärdat ett särskildt prospekt för arbetareför-
säkring, båda stödjande sig på den ifrågavarande komniittens tabeller och
förslagen om veckoafgift och pensionsbok. De utlofva egentligen blott
lif- eller kapitalförsäkring och kunna naturligen ej lämna lika stora för-
delar som kommittens förslag med sina tvungna: bidrag från arbetsgifvarne,
sina agenter utan ersättning och sin af staten bekostade administration.
Så utlofvar Thules prospekt vid 2 5 öres inbetalning för hvarje vecka,
antingen arbete finnes eller ej, ett kapital af 350 kr. vid dödsfall eller
vid 50 års ålder, eller ock vid fullständig invaliditet såsom blindhet etc.
en pension om 50 kr., medan kommittens förslag vid samma inbetalningar
lämnar vid vanlig invaliditet 233 kr. pension. .
Motståndarne till tvångsförsäkring säga ock, att t. ex~ vid farliga
yrken bör aflöningen utom den vanliga innehålla en viss riskpremie, som
arbetaren bör använda för framtiden, men huru detta ofta tillgår, kan
synas af ett par exempel. Sålunda ansågos förut i Eskilstuna sliparne
hafva ett farligt yrke, i det de dagen i ända sutto med bröst och knän
tryckta mot den ho med kallt vatten, hvari slipstenen rörde sig, samt
inandades det ständiga slipdammet; de voro också bättre aflönade än de
andre, men detta hade åter till följd, att de tidigt gifte sig samt, när de
till följd af sitt yrke dogo vid 35-40 års ålder, efterlämnade åt kom-
munen en ung, fattig änka med 5–6 barn. Tilläggas bör dock, att se-
nare tekniska förbättringar numera gjort äfven detta yrke relativt oskad-
ligt. Ett annat exempel kan tagas från Belgien, där en del kolgrufve-
arbetare och glasblåsare på grund af sina farliga platser hafva en högre
dagaflöning än andra, men ock till följd däraf vanligen icke arbeta mera
än 3-4 dagar i veckan och tillbringa den andra tiden i sus och dus,
lämnande familjen och ålderdomen åt sitt öde.
De försäkrade indelas uti 3 klasser: I) de som hafva en kontant
veckoaflöning af minst 10 kr., eller vanliga yrkesarbetare, förmän etc.~ och
skall för dessa insäUas 50 öre i veckan; 2) öfrige manlige arbetare, och
insättes för dem 30 öre i veckan; 3) kvinnliga arbetare och tjänstehjon
med en insats af 20 öre i veckan samt de försäkrade männens hustrur,
dock utan egen insats, såvida de ej själfva äro arbetstagare. Af dessa
veckoafgifter erlägges hälften af arbetaren samt hälften af arbetsgifvaren,
och utgöra arbetarnes bidrag af 2 5-r5-10 öre i veckan eller I 3-7-5
kr. om året, ungefär 2 °/o af deras aflöning. Arbetsgifvarens bidrag.,
som är lika stort, uppgår vid en större fabrik med 700 arbetare till
10,000 kr. om året, men då slipper han ock försäkringen för olycksfall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
