Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism, dess orsaker och följder jämte ett kort genmäle till herr J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM, 8I
heten» hos sekterna. Ingendera känner den andres maktställning, och
-ingendera inser de vådor, båda ytterlighetskrafven n1edföra.
* *
Växelverkan mellan kyrkan och allmänheten är i min föregående
uppsats långt ifrån fullständigt framställd. Saken kan ses från än flere
sidor. Så t. ex. skulle allmänhetens liknöjdhet och inerti kunna till viss
grad förklaras genom en del prästers exempel. Hur ringa det högkyrk-
liga partiets verksamhet som Zions väktare mot materialismen varit, sy-
nes bland annat däraf, att dess ledande män i allmänhet icke uppträdt
mot de framstående kristendomsfiendtliga författare, hvilkas skrifter tid
efter annan utkommit antingen i öfversättning eller på vårt eget språk.
Man tycks dela den ofvan omtalade biskopens åsikt, att kyrkan ej behöf-
ver särdeles frukta de materialistiska strömningarna, och att man således
lugnt kan se tiden an.
Kristna af annan färg hafva varit af annan åsikt. Då på I 840-talet
Strauss beryktade bok »Leben :Jesu» utkom i svensk öfversättning, var det
en kvinna, Fredrika Bremer, som 1842 uppträdde 1 mot honom med sin
så förhånade skrift »ivlorgonväkter». - Då Dr L. BUchners skrift »Kraft
och Materia» öfversattes på svenska och erhöll stor spridning, utgaf P.
\Vikner sitt verk: »Undersökningar angående den materialistiska världs-
åskådningen», hvilken bok kan betraktas som det betydelsefullaste inlägg.,
som gjorts till vederläggning af de läror, denne materialismens målsman
förkunnade. Då ett senare arbete af Strauss: »Der alte und der nezte
Glaube>
>utgafs I 872 och med begärlighet lästes också i svensk öfversätt-
ning, var det professor Borelius i Lund, som I 874 i Svensk Tidskrift gaf
en belysande framställning af yerkets skefheter och villfarelser.
Samma förhållande har fortgått äfver under vår samtid. Då Max
Nordaus skrift: >>Konventionella nutidslögner>
>utkom på svenska och lästes
med förtjusning främst af de unga, hvilka ej förmådde skilja hans mäster-
liga kritik af bestående missbruk från hans fanatiska angrepp mot religiösa
och etiska grundsanningar, var det åter en universitetsman, icke teolog,
som i en broschyr: »Nutidslögner eller framtidssanningar>
>sökte vrida
vapnen ur händerna på sin talangfulle, men destruktive motståndare.
Då den litterära skola, som burit det löftesrika namnet »Unga Sverige»,
ställde sig allt mer fiendtligt mot kristen tro och sedelära och ryckte till
~ig allt flere apostlar och lärjungar, då var det en anonym förf. F A.
Ek, som i skriften »Utveckling eller Omstörtning» sökte ådagalägga för-
därfligheten af den gamla materialismens i ny dräkt uppträdande läror.
Då genom flerårigt kristendomsfiendtligt och antireligiöst förarbete
den andliga jordmånen blifvit tillräckligt förberedd att mottaga ett utsäde
af den krassaste materialism, och då den unge fanatikern V. Lennstrand
1 Nästan samtidigt utkom 1 :sta bandet af H. M. Melins "Föreläsn1:ngar öfver Jesu lef-
verne", men det utmärkta verket fulländades först 185I.
Svensk Tz·dskrzft z894. 2. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
