Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism, dess orsaker och följder jämte ett kort genmäle till herr J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So VÅR KYRKLIGA INDTFFERENTISM.
uppfattning af förhållandet något olika hans. Jag anser fortfarande, att
nutidens bildade allmänhet mindre förtjänar beskyllningen för religiös än
för kyrklig indifferentism, och jag har bestyrkt detta påstående med exem-
pel på den stora afsättning sådana religiösa skrifter vunnit, som utgått
från en mer biblisk och fri kristendom, och som hafva till författare några
af tidehvarfvets högsta, mest kristligt begåfvade andar. Visst finnes myc-
ken religiös esteticism, dock kan ej läsningen af dylika författares verk
med fog betecknas som »en yttring af estetiska behofi>. Man får icke be-
gära, att den bildade allmänheten skall företrädesvis söka sin andliga nä-
ring t. ex. hos J. Arndt. Otaliga frågor i andens värld och i kristendomens
praktiska tillämpning hafva uppstått och kräfva svar, sedan hans tid. Hur
högt man än må ställa denna lutherska kyrkans store son, så skola hans
skrifter dock sannolikt ej lefva för århundraden. Själfva den digra voly-
men af hans främsta verk »Om den sanna kristendomen>> hindrar detta.
Lutherska kyrkan äger inga religiösa skrifter, som trängt till en så stor
allmänhet och därjämte kunnat så tro.tsa tiden som vissa katolska böcker
t. ex. »Kristi efterföljelse» af Thomas a I(ernpis, och vissa reformerta,
t. ex. »En kristens resa» af J. Bunyan.
Det-förefaller som trångsinne och brist på sann religiositet, när den
ena protestantiska kyrkan angriper och nedsätter den andras bästa upp-
byggelselitteratur blott därför, att den ej utgått från hennes eget sköte och
främst berör hennes älsklingsdogmer. Härmed afses ej den direkta pole-
miken mellan de olika lärosatsernas representanter. Den är, då den föres
kristligt, fullt berättigad. Här talas om den rena uppbyggelselitteraturen,
som har till mål att väcka andligt lif och föra människan till Kristus.
Englands litteratur är i detta afseende mycket rik och har därjämte för-
tjänsten att vara enkelt och populärt skrifven. Att den, ehuru mycket
spridd och läst, dock vunnit så litet erkännande eller rättare så ofta blif..
vit utsatt för klander från vår kyrka, visar en sjuklig brist på allmänne-
lig kristlig kärkek.
Henry Drummonds skrifter t. ex. hafva blifvit anfallna å ena sidan
af naturalisten S. Laing och å den andra af statskyrkans organ. Man
har dock ej lyckats neutralisera hans stora inflytande, som man gjort med
många andra mindre betydande religionslärares.
Herr Eklunds ord om kyrkans och allmänhetens »ömsesidiga indiffe-
rentism eller ömsesidiga öfversitteri>> äro träffande. Vore saken ej så ödes-
diger, skulle det göra ett nästan komiskt intryck att se och höra, huru
de kyrkliga och okyrkliga radikalerna ömsesidigt underskatta hvarandras
inflytande och makt. I Sverige hafva vi intet att frukta för k:atolicismen,
påstå religionshatarne, och tyckas blinda för, hur katolska principer bana
sig väg in i vår lutherska kyrka och katolsk propaganda bland våra me-
nigheter. - - Den kyrkliga radikalismen å sin sida tror sig ej behöfva
frukta de religionsfiendtliga. En biskop anser kyrkan mindre hotad af
ikristendomsfienderna» än af >)den subjektiva och individualistiska andlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
