Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism, dess orsaker och följder jämte ett kort genmäle till herr J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
sträfvandena liksom i alla andra stora välgörande folkrörelser, t. ex. re.:.
formationen, mycken fanatism och ensidighet., många förflugna och öfver-
modiga yttranden förekommit. Dock torde, hvad Hr E. anför mer gälla
Goodtemplare än Blåbandister. Men skulle det lyckas nykterhetsvännerna
att >>0111-spänna landet med absolutistiska nykterhetsföreningar, ja kanske
åvägabringa rusdrycksförbud» och dymedelst minska tillfällena att utöfva
vår mest olycksbringande nationalsynd., då torde framdeles många präster
önska att såsom ett plus på sin meritlista kunna anföra en kraftig med-
verkan för den goda sakens framgång. Ett bibliskt åskådningssätt af
snarlika förhållanden torde äga någon tillämpning äfven på nykterhets-
frågan. Paulus sade sig heldre aldrig vilja äta kött än såra sin svagare
broders samvete.
Med afseende på min framställning af indifferentismens följder in-
vänder Hr Eklund, dels »att man icke lätt kommer underfund med, hvad’
jag och tidsandan vilja», dels att mina satser »vidröra saker, livilkas
f akticitet först behöfde grundligt undersökas».
Hvad den första punkten beträffar vore ingen svårighet att genom
anföranden af flere framstående, så äldre som yngre författares yttranden
mot den hyperlutherska riktningen inom svenska högkyrkan visa, hvad
tidsandan i dess bästa skepnad härvidlag fordrar. Rösterna från den
förra generationens kämpande andar hafva nått till oss och innebära en
maning att fortsätta deras arbete äfven med fara att dela deras öde.
Hvad angår den senare punkten, så torde hvar och en, som är något
bevandrad i vår kyrkliga litteratur, lätt kunna genom anföranden ur
hyperlutherska författares yttranden och skrifter bevisa, att en sådan rikt~
ning förefinnes inom lutherska högkyrkan och bland Schartauanerna.
Hvad redan i min förra artikel härvidlag påpekats, innnehåller ej så litet
af en sådan bevisföring.
.A..tt så vidt förmågan medgifver utföra dessa båda arbeten skulle
vara en stor tillfredsställelse. l\!Ien andra åligganden göra, att dessa
ämnen måste åtminstone tillsvidare bordläggas.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
