Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism, dess orsaker och följder jämte ett kort genmäle till herr J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
skulle tröttna på en grundlig behandling af detta ämne, hvilket egentligen
tillhör den kyrkliga eller teologiska litteraturen, dels äfven därför, att det
slags summariska polemik, som här skulle förekomma, ej gärna kan något
uträtta. Jag inskränker mig därför till att i denna sak ställa »mening mot
mening>> med endast några få korta motiveringsförsök.
Med afseende på Hr Eklunds invändning mot den af mig öfverkla-
gade uteslutningen i svaret på frågan: Hvar finnes Kristi kyrka?, ber jag
få anmärka, att de af min opponent anförda orden i föregående stycke
ej kunna, synes det mig, ersätta bristen i nya katekesens definition (jag
väljer detta ord för korthetens skull). Och detta så mycket mindre, som
nya katekesen ej lika klart som den gamla skiljer mellan den yttre kyrkan,
stats-, folk- eller frikyrkan och den inre, »som Gud allena ser och kän-
ner». - Frågan ))Hvad är de heligas samfund?» återfinnes nämligen ej i
nya katekesen. - Därför blir uteslutningen i det af mig klandrade svaret
på frågan »Hvar finnes Kristi kyrka?>> dubbelt farlig. Äfven må anmärkas,
att i gamla katekesen talas om Guds kyrka - i nya katekesen om Kristi:
kyrka. ·
Invändningen mot min anmärkning rörande svaret på frågan: »Hvad
är bättring?>> – synes mer befogad. Dock kan jag ej underlåta att på-
peka gamla katekesens framställning af ämnet i frågorna N:o 2 ro-2 I 2,
2 r s~ till jämförelse med nya katekesen motsvarande behandling - och
anmärka, att det korta på frågan 210 följande svaret: >>till sann bättring
och lefvande tro» blifvit uteslutet ur nya katekesen liksom stycket 215 -
allt i öfverensstämmelse med den antinomistiska riktningen. Dessutom synes
mig stilen i den gamla katekesen i allmänhet vara mer kraftig, enkel och
lättfattlig än i nya kateketen.
Min anmärkning mot nya ketekesens svar på frågan: »Hvad är en
rätt tro på Kristus?>> motsäges också af Hr Eklund. Dock måste jag
fortfarande anse som en brist, att i definitionen på en rätt tro saknas
hvarje ord om trons helgande kraft; och jag anser, att denna brist ej
kan godtgöras därmed., att i ett annat stycke talas om, att den Heliga
Anda gifver människan »nytt sinne, ny håg och ny kraft att göra Guds
vilja». Också bör anmärkas den stora räckvidd af gamla katekesens fråga:
»Hvad är en rätt tro»? i jämförelse med den trängre i nya katekesens
fråga: »Hvad förstås n1ed en rätt tro på Kristus?» I nya katekesen finnes
frågan, hvad tron i sin omfattande religiösa bemärkelse är, hvarken fram-
ställd eller besvarad. För öfrigt synes mig här liksom i föregående fall
den gamla katekesens framställning vara både mer lättfattlig och mer
biblisk.
Mot behandlingen af tredje artikeln i nya katekesen jämförd med
den gamla kunde många invändningar göras, men här må blott anmärkas,
att hyperlutheranismens uppfattning af läran om rättfärdiggörelsen har
haft till följd, utom förut anförda olägenheter, också den, att så skarpt
framhålla människans vanmakt, uttalad i sådana skriftens språk som t. ex.
>)utan mig kunnen I intet göra», eller >om I-lerren icke bygger huset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
