Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - O. Öfverfyllnaden på läkarebanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 ÖFVERFYLLNADEN PÅ LÄKAREBANAN.
denna form endast inskränkt förmåga att befordra den mänskliga utveck-
lingen.
Den vare sig sjukvårdare eller allmosegifvare, som stannar kvar uteslu-
tande på denna lägre yttring af medkänsla kan endast i inskränkt bemärkelse
kaJlas en »mänsklighetens välgörare». Han kan nämligen tvärt om komma i
en negativ eller i bästa fall i en passiv ställning till grundlidandets bekäm-
pande. Med fästadt afseende på både urartningars och andra sjukdomars »bo-
tande» blir det Hufelandska läkareidealet dessutom betydligt grumladt af illu-
s10ner. I kampen mot de förra måste naturligtvis den enskilda sjukvården
intaga en underordnad ställning. Men illusionerna röra sig äfven om stora
grupper af sjukdomar, där medicinskt ingripande kan vara öfverflödigt och af
inbilladt gagn.
De, hvilka därför likt Hufeland och hans anhängare, helst se att hela
medicinen mynnar ut i ett samaritkall, sträfva att försena och lägga hinder i
vägen för förverkligandet af ofvan anförda utvecklingstanke. Den Hufelandska.
åsikten, som med fog kan kallas medeltidsenlig, har af allmänheten så uttryckts:
»läkaren skall vara till för allmänheten». Häremot vore föga att invända,
om ej den ensidiga tolkningen af dylikt påstående gjorde det endast till half
sanning, som i högsta grad bidrager att hindra medicinens utgrening i orsaks-
behandling d. v. s. i den förutseende barmhärtighetens riktning. En god lä-
kare skall vara en god samarit, detta är sant, men är han, som sig bör, äfven
en förfaren samhällstänkare och antropolog, så kan han knappast känna sig
tillfreds med den passiva hållning, medicinen tvingas intaga gent emot »sjuk-
domsväldet». Sant sade också Hwasser: »Betydelsen af medicinen såsom ve-
tenskap, vishet och konst vill man ännu i vårt land icke medgifva; man ser
helst, att hon hölle sig kvar på handtverkets ståndpunkt.»
Den ännu i. sin fulla kraft härskande medeltida samhällsåskådningen, som
i den tillfälliga barmhärtighetens yttringar ser det hufvudsakliga, ja enda me-
let mot mänskligt lidande, är blind för orsaksbehandlingen af detta och för
maktlösheten, äfvensom för det skadliga slutresultatet af sitt handlande. Hon
förbiser, att samhällsinrättningar t. ex. för sjukvård och andra välgörenhets-
stiftelser ensidigt byggda på hennes grund i själfva värket till det mesta komma.
i en negativ ställning till samhällsutvecklingen och gälla föga i kampen mot
sjukdoms- och fattigdomseländet. Allt förbättrande utöfver vissa gränser e11er
opåkalladt ökande af myndighet hos styrelser af dylika inrättningar bidrager
att skjuta orsaksbehandlingen å sido och sålunda låta orsakerna till det onda.
ohejdat verka. Förbättra, såsom hos oss hittills gjorts, allt framgent våra in-
rättningar för sjukvård, våra asyler och försörjningsanstalter; testamentera år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
