Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Bokanmälningar och litterära notiser - Fru Stråhle (Märta Bolle)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER. 119
.andra kretsar, hos människor, som kunna lära henne, hvad hon längtar efter,
upplysa och stärka henne. Hon finner sitt ideal i en doktor Sten, en hederlig
’.Och praktisk man, hvilken hon i sitt hjärta kommer att dyrka, men som i
lifvet endast blir henne en god och trofast vän. Han är själf lyckligt gift.
Från denna punkt börjar boken att taga ett helt annat uttryckssätt. I
första delen hade man ro och lugn att se samt att känna något för det, man
-såg, men nu rusar framställningen framåt med snälltågsfart för att hinna med
,att ge en liten släng åt alla de många religiösa och sociala frågorna.
Den skandinaviska litteraturen har nu ganska länge skrifvit sig trött på
tendens- och programböcker, där ett visst dogmrecept skulle illustreras med
bilder ur lifvet. Publiken har redan länge varit trött därvid, men fru Stråhle
repeterar ännu en gång en del af allt det, som är sagdt så många gånger förut.
Som höjdpunkten af hvad den kvinnliga kulturen har nått efter mors
och mormors lifsarbete, framställes fröken Ida och i synnerhet fröken Idas och
hennes vänners åsikter om saker och ting.
Först och främst förkastas kristendomen. Framställningen af den hemliga
motvilja, hvarmed fru Stråhle som barn öfvervar föräldrarnes nattvardsgång
-och den andefattiga gudstjänsten i en svensk protestantisk landskyrka, är ett
-sant och lefvande uttryck för hvad nog de flesta varma själar ha känt vid
liknande tillfällen. Prästens konventionella, ihåligt salvelsefulla vigseltal är
_,också tydligen direkt taget efter verkligheten.
Det besynnerliga är blott, att fru Stråhle, som dock är en tänkande och
varmt kännande människa, icke har upptäckt, att den lutherska statskyrkan icke
.är alldeles detsamma som kristendom. Då doktor Sten säger till fru Stråhle,
.att »man skall älska alla människor som bröder - sluskar och brottslingar,
.allihop», då ljödo Stens ord föt henne som en alldeles ny sanning.
Detta skulle man kunna förstå, om fru Stråhle aldrig hade haft någon
.annan erfarenhet af religionen än det tomma, intetsägande kyrklifvet i hennes
hembygd och den ytligt religösa andakten i hennes föräldrahem. Men det
-
säges om henne (sid. 99): »Jesu egna ord utgjorde för henne kärnan i bibeln.
,Dem hade hon strukit för i evangelierna, dem läste och jämförde hon ofta.»
»Trots alla de nya tankar, som arbetade sig fram hos henne under årens
lopp, hade hon dock städse bibehållit sin djupa kärlek till den kristna lifs-
_
.åskådningens sedliga sida. Hon hade en känsla af, att den var oumbärlig för
en sant mänsklig utveckling, och detta förmådde henne att hålla på Idas kon-
nrmation. »
Om fru Stråhle så väl hade studerat bibeln och hade »en så djup kärlek
till den kristna lifsåskådningens sedliga sida», så var det i hög grad besyn-
nerligt, att doktor Stens ord, att »man skall älska alla», föreföllo henne som
-
ett nytt bud. Om fru Stråhle hade studerat litet mera, så hade hon kanske
upptäckt, att kristendomens fordringar på~ hvad människor äro skyldiga sin
nästa - hvem det vara må - , öfvergå så oändligt allt, hvad de bästa huma-
nister och utilister uppsätta som sitt ideal. Skillnaden är bara den, att mil-
lioner kristna verkligen ha lefvat efter detta bud, ha gifvit sin personliga lycka
-
och framgång, sin egendom och sina lif för att tjäna sina medmänniskor, till
·och med sina hätskaste fiender. Huru många af samtidens humana fritänkare
göra det samma?
Författarinnan tycks i det hela taget lägga hufvudvikten vid den tanken,
att den moderna frigjorda lifsåskådningen bringar de människor, som hylla
den, att på ett alldeles nytt och mänskligt sätt umgås med de fattiga, lidande
och brottsliga, och denna »upptäckt» tro människor utan alla förutsättningar
verkligen vara en modern uppfinning. Huru dessa människovänliga ideer
inverka på fru Stråhles och fröken Idas lif illustreras genom exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
