Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN IDYLL FRÅN L’ANClEN REGIME. IJI
och uppmuntran af hofrättsrådet baron Sten Carl Bjelke, i hvars hus han
blef upptagen. Bjelke var själf intresserad af naturforskningen och be-
kostade för Kalnz flera forskningsresor inom Finland och Sverige. År
174r blef Kalm inskrifven såsom lärjunge vid Upsala universitet, sam-
tidigt med att Linne erhöll sin professorsplats, och så kunde mellan dem
knytas det innerlighetens band, hvarmed Botanicorum Princeps förmådde
i forskningsnit, kärlek och hängifvenhet draga till sig så många lärjungar,
som gjorde hans skola den största heder. Efter nya resor inom Sverige
och Ryssland blef han år I 746 af universitetet i Åbo kallad till docent
i naturalhistorien och ekonomien, och erhöll följande år fullmakt såsom
den förste ekonomie professor vid samma lärosäte. Redan dessförinnan
hade förhandlingar pågått mellan hans trogne gynnare Bjelke, Linne,
regeringen och vetenskapsakademien i•Stockholn1 om utsändande af någon
svensk naturforskare till Norra Amerika för studiet af denna världsdels
naturalster, och sedan de nödvändiga medlen därtill blifvit samlade kunde
Kaltn på hösten år r747 anträda sin resa från Göteborg. Till följd af
motvindar och brist på lämplig skeppslägenhet blef han under kortare
och längre tider uppehållen i Norge och England, men öfverallt där han
vistades begagnade han tillfällena till iakttagelser och studier, hvilka han
efter sin lärares exempel nedskref i dagboksform. Först den I 5 sept.
I 748 landsteg han i Filadelfia och började nu sina studier på den
Nya världens mark. Hans reseskildring är rik på iakttagelser icke blott
på naturalhistoriens område utan äfven i allt, hvad som rörer seder och
bruk, kyrkliga och sociala förhållanden. Det unga amerikanska folket,
som med förkärlek uppsöker alla historiska minnesmärken från sin egen
forntid, har också skänkt en tillbörlig uppmärksamhet åt denne klarsynte
iakttagares och skildrares meddelanden. Mindre uppmärksamhet synes
man mig hafva skänkt åt hans skildringar af lifvet i det då varande Ca-
nada, och likväl är just denna del af hans resebeskrifning värd en sär-
skild erinran, emedan den visar oss förhållandena och personligheterna
inom denna koloni, emedan den upprullar för oss en tafla från det gamla
kungadömets dominium, en tafla, däri oskuld, glädje och trefnad utgöra
de förnämsta dragen, där sedeslösheten och förfallet från rikets centrum
knappast äro märkbara, en tafla, som väl berättigar den valda titeln »en
idyll från t ancien regime».
Alltifrån sin upptäckt genom :Jacques Cartier hade Canada blifvit
koloniseradt af fransmän, kolonien hade stundom fört ett tynande lif,
stundom åter t. ex. under Colberts insiktsfulla förvaltning, under nitiske
guvernörers styrelse uti ganska ansenlig grad utvecklat sina naturliga
hjälpkällor. Man beräknar att från Frankrike anländt ungefär 8,000 emi-
granter, men dessa hade vid denna tid förökat sig till en befolkning af
omkring 60,000 själar. Den franskt-canadiska befolkningen härstammar
till största delen från normandiska föräldrar. Trakten omkring Rouen
har lämnat den talrikaste kontingenten till kolonisternas skara, och det
torde icke vara orätt att antaga, att det är det nordiska vikingablodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
