Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME.
som, ehuru utspädt med det frankogalliska, visat sin gamla rasegenskap
att locka till vandring och till nya företag.
Visserligen hade den franska regeringen sökt omplantera det fran-
ska feodalsystemet på Canadas obrutna mark, visserligen gåfvos där för-
läningar åt adelsfamiljer och kyrkliga samfund, men feodalväldet kunde
icke utveckla några förtryckande egenskaper uti urskogen, och därföre
kunde såväl lancltbefolkningens som stadsinvånarnes hushållning fritt och
otvunget utveckla sig. Invånarne betalade vid Kalms besök alls ingen
skatt till kronan, med undantag af en måttlig tull på de varor som in-
fördes. De vidsträckta områden, som tillhörde kronan och de religiösa
korporationerna bildade ett slags skattehemman, hvilka innehades med
full arfs- och dispositionsrätt af åborna, och den grundskatt som erlades
var ganska billig, en ecu om året jämte ett par höns och några andra
småsaker för gårdar om 55, 72 och 90 svenska tunnlands omfång.
Landtgårdarne lågo nästan alltid enstaka hvar för sig’) det fullstän-
digaste enskifte var genomfördt, och i kyrkbyarne såg man utom präst-
gården och skolhuset endast några få handtverkareboningar. Åkerbruket
var rikligt gifvande, ängarna voro härliga och vida öfverträffande dem
Kalm hade iakttagit uti alla de förut besökta engelska kolonierna, små
kryddgårdar och trädplanteringar funnos vid de flesta hemman.
Landtbefolkningens hus voro ganska väl byggda, af kalkskiffer eller
trä, med 3-4 rum försedda med eldstäder dels i form af järnugnar och
dels af öppna spisar. Det enda byggnadsmaterial, som kolonien tyckes
hafva saknat, var fönsterglas, ty på de flesta bondhemman voro fönster-
rutorna ersatta af ett slags papper. Den åkerbrukande befolkningen
tycktes befinna sig i ett lyckligt läge. Om man skall därvid rätta sig
efter den spisordning den kunde hålla, sy"nes tillståndet hafva varit ovan-
ligt godt. En myckenhet af mjölk och mjölkmat, bröd, endast af hvete,
smör och socker, kött, på »margfaldiga särskilda sätt tillredt», fisk från
floderna och villebråd från skogarne, alster af trädgårdarne samt öfver-
flöd på vilda bär utgjorde födans ingredienser. Till dryck begagnade
bonden ett slags granrisdricka, hvars tillagning Kalm i en särskild upp-
sats i Vetenskapsakademiens handlingar närmare beskrifver.
Hos alla de samhällsklasser., som stodo öfver bonden, gick det ännu
frikostigare till. Vid frukosten brukades brännvin och bröd, chokolad och
kaffe, rnen aldrig the. Middagen bestod af flera rätter af mera substan-
tielt slag, alltid åtföljda af confiturer och andra deserter. Till dryck fran-
ska viner och intet annat, hvarföre Kalm också anmärker, att de som
ständigt vant sig vid bruket af vin, hade stora olägenheter, när krigs-
oroligheter hindrade de franska köpmansflottorna att framkomma till
Canada med sina vinlaster.
Tjänstfolkslönerna voro ovanligt höga; en flitig och trogen dräng
fick vanligen I 50 livres om året, en dylik piga 100 livres, en någorlunda
handtverkskunnig arbetare 3-4 livres om dagen, en vanlig dagsverkare
I
1
/2-2 livres. Orsaken till de höga lönerna, särdeles höga när man erin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
