Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Mortensen: Edgar Allan Poe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDGAR ALLAN POE. 161
ned i medeltiden: den gamla Le Poerska familj en hade en gång från Nord-
italien gjort den då ej ovanliga utflyttningen till Normandie, därifrån gått
öfver kanalen och ända fram till Cromwells dagar spelat en framstående
roll i Irlands historia.
I medlet af förra seklet utvandrade så en John Poe till Amerika,
hvarest hans son utmärkte sig i frihetskriget och nådde till värdigheten
af general. Den äldste af hans fyra söner, af fadern bestämd till jurist,
förälskade sig i den vackra skådespelerskan Elisabeth Arnolds, som då
med ej ringa framgång uppträdde på Amerikas scener, och då han med
henne ingick äktenskap, försköts han af fadern och nödgades framlefva
sina återstående dagar som en medelmåttig och fattig aktör. I detta äk-
tenskap föddes trenne barn, däribland Edgar, som redan tre år gammal
stod fader- och moderlös i världen.
En förmögen fabriksidkare i Richmond, Mr Allan, upptog honom
emellertid som eget barn på sin unga och barnlösa hustrus begäran, om
ock såsorn det synes med en viss motvilja. Snart nog blef emellertid
den liflige och graciöse pilten, som med stor lätthet lärde sig att läsa
och teckna och ofta efter middagen brukade roa Mr Allans gäster med
deklamation och små teatraliska föreställningar., fosterfaderns gunstling.
»Hans nyck blef lag i huset och vid en ålder, då de flesta barn ännu gå
i ledband, blef han i allt utom till namnet herre öfver sina handlingar.>>
I 8I 5, då Edgar var 8 år gammal, bosatte sig fosterfadern för några
år i England. Edgar sattes i skola hos en d:r Bramsby i en af Londons
gamla förstäder. De fem år han tillbragte här, voro säkerligen de frid-
fullaste i hans orofyllda lif. Själf har han i »William Wilson>> med myc-
ken innerlighet tecknat sina minnen från denna tid, som han hänlefde ,:i
en stor oregelbunden byggnad från Elisabeths dagar, belägen i en dim-
höljd liten stad i England, hvarest fanns en rikedom af jättelika och kno-
tiga träd och där alla husen voro utomordentligt gamla. I sanning det
var ett drömrikt och för själen välgörande ställe, denna vördnadsvärda
gamla stad! I detta ögonblick känner jag i min själ den förfriskande
svalkan från dess djupskuggiga avenuer, inandas vällukterna från dess
tusende buskager och spritter med outsäglig njutning till vid kyrkokloc-
kans djupa, ihåliga slag, som hvarje timme med plötsligt och dystert dån
afbröt tystnaden i den tunga luften, hvari det af tiden frätta gotiska kyrk-
tornet låg inhöljdt och sof sin sekelgamla sömn.»
Det var här som han lade grunden till sin klassiska bildning och
utmärkte sig i de matematiska vetenskaperna, för hvilka han tidigt visade
en ovanlig fallenhet och hvilka sedan skulle sätta honom i stånd att skapa
så många nya och öfverraskande effekter i sin konst. Och det var kanske
också här i den lilla romantiska staden, som han gjorde sin första be-
kantskap med samtidens romantiska litteratur. Här läste han Chateau-
briand och Byron, här lärde han genom Coleridge känna de tyska roman-
tikerna, och när han I 820 med föräldrarne återvände till Amerika, skref
han redan vers a la Byron. Och så har Poes vistelse i England ej varit
Svensk Ti’dskrijt 1894. 3. I I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
